Fick ett brev som löd;
Hej! Tack för en bra blogg! :) Jag ser ponnyakuten trots att jag snart är 30 och älskar det. Men när jag ser att du skriver tex "Avsnitt 2 har ju visats nu och jag säger bara herregud...... Blir så irriterad på vissa saker men ändå MÅSTE jag se det! Säger bara herregud vad jag hade gjort vissa saker annorlunda!" blir jag ju jätte nyfiken på vad det är du menar?? Jag har hört lite klagomål om att toppryttare inte använder hjälm osv, men vad mer? Jag som inte är så erfaren tycker att Tobbe och de andra tränarna verkar vara jätte duktiga.
När jag ändå skriver så kan jag passa på att fråga en dum fråga. Hur får man egentligen hästen att gå på tygeln?
Hej!
Det finns så mycket jag menar med ponnyakuten så allt är svårt att ta upp här. Det jag tänker på först och främst är dessa föräldrar som köper dessa ponnyer till sina barn. Många av dessa hästar är riktigt farliga, pga människan. För det andra är det enormt mycket stress kring alla hästarna samt mycket ryck och slit. Barnen blir arga och ledsna på sina hästar, föräldrar blir arga, barn blir arga på föräldrar och sedan ska man hantera en häst som är väldigt känslig när alla är på det humöret vilket gör det ännu farligare. För alla som håller på med hästar vet att det är enormt viktigt att tänka på hur vi känner oss och vad vi utstrålar för det avspeglar sig på hästen. Sådan häst sådan ryttare ;-)
En del av gästtränarna är enormt duktiga och kommer med väldigt bra tips men det finns många problem framför allt från marken som jag tycker kan lösas på andra sätt. Jag vill hellre få mina hästar att vilja göra någonting än att tvinga dem och få dem att göra det för att de måste dessutom med våld. Det ger inga lyckliga hästar! Jag anser (min åsikt) att man kan komma 10 ggr längre, 10 ggr snabbare och med en lyckligare häst genom att arbeta med tex Join Up och Follow up som Monty Roberts gör (du kan söka på Monty Roberts på nätet eller gå in på www.hästpedagogen.se). Nu hör det till att jag har tränat för Tobbe ganska mycket en längre period och vet vad han är för person samt vet en hel del bakom hans fasad.
När det gäller att få en häst på tygeln är det så himla mycket man kan säga men även vad man ska göra, beroende på vad för häst man rider men här är några tips på vägen.
-Se till att motorn är igång, dvs bakbenen! För att kunna få ett häst på tygeln måste den tänka framåt! Rid mkt övergångar, volter, serpentiner, skänkelvikningar etc.
-Du som ryttare måste ha en bra balanserad sits som inte stör hästen.
-Håll i tyglarna med en jämn kontakt låt aldrig tygeln glappa! Varje gång den glappar blir det ett litet ryck i munnen på hästen och du förstör allt förtroende du har byggt upp.
-Håll inte för hårt men heller inte för löst i tygeln utan ge ett jämnt stöd, de ska inte kännas som en dragkamp men du ska känna att du håller lite i bettet. En för lös hand kan vara lika illa som en för hård.
Har du en häst som inte riktigt vill gå på tygeln är det ganska så säkert att denna har haft en ryttare som har slitit eller dragit honom i munnen. Se då till att ha en stabil hand, så att hästen kan känna att du finns där hela tiden. Han kommer då att testa om du verkligen ställer upp för honom genom att prova att lägga sig på bettet (bli tung i handen), ta upp huvudet, nästan släppa bettet men håll bara kvar, visa att du finns där för honom, låt honom testa om du står för ditt ord.
-Ha tålamod! Massor med tålamod men det kommer att löna sig!
-Sist men inte minst, väldigt många är för fokuserade på att hästen ska böja på nacken, så fokusera på bakdelen så kommer framdelen ;-)
Lycka till!
