I lördags upptäckte jag att vår älskade lilla fölis inte mådde så bra, hon bara låg och gnäggade men gick inte upp om jag inte tvingade henne och Elfur var jättehängig. Vi tog in alla hästarna och tempade dem och Skella (fölisen) hade 40,1 graders feber, Elfur hade 39,7 och ville inte äta utan stod bara och hängde. Ringde till veterinären men hon var inte hemma och hade dessutom en nyopererad man så hon var inte så sugen på att komma ut. Frågade vad hon tyckte om jag skulle ringa ngn annan och det var hon tveksam till, var det likadant på söndag då tyckte hon att vi skulle ringa.
När vi gick ut för att nattfodra tempade vi Skella och då hade febern stigit till 41,1 och då kände vi båda att nej nu ringer vi jourveterinären akut! Hon kom och såg ju hur risig vår bebis var, hon och Elfur fick metacam och vi bestämde oss för att ta blodprover och näsprover. När veterinären var här hade febern gått upp till 41,4......
Igår var det lite bättre men hon var fortfarande jätterisig, hon hade 39,7 på morgonen men på kvällen var det uppe i 40,1 igen. Imorse var det åter igen nere strax under 40 men det beror nog på Metacam som hon får vid nattfodringen. Idag tog Kristian tempen på henne kl 17 och då hade hon 40,3. Vad ska vi göra????
Veterinären ringde ikväll för hon hade pratat med labbet men det visade ingenting trots att det provar mot alla luftburna virussjukdomar, dock inte kvarka. Men ingen av hästarna hostar eller är snuviga, de har heller ingen svullnad vid ganaschen som de har vid kvarka. Vad fasiken kan det vara? Båda veterinärerna är övertygade om att det är ett virus! Vi ska dock testa mot kvarka ändå.
Skönt är iallafall att ingen annan av hästarna är risiga utan de är pigga och glada men vi tempar också alla 8 hästarna flera ggr varje dag..... Idag måndag är Elfur feberfri men har ändå fått stå inne, vill att hon ska vara feberfri ngn dag innan vi släpper ut henne. Skella har fått stå inne med sin mamma sedan i lördags, hon är så hängig så hon bryr sig inte men mamma Kvika tycker att det börjar bli väldigt tråkigt inne nu!
Håll tummarna för att de hittar ngt men att det inte ska vara ngt allvarligt!
måndag 20 december 2010
lördag 18 december 2010
Min häst rusar i hoppning!
Fick ett brev som löd;
Hej
min ponny rusar mot hinder. Oavsett om jag kommer i trav eller galopp, eller bara skrittar förbi, kan han ta tag i hindret och bara kasta sig över. jag försöker därför "hoppa" så ofta som möjligt, när det var barmark hade jag bommar och små hinder på 30 cm uppe ofta för han skulle vänja sig vid hoppningen och inte bli så överladdad. Jag försöker lägga in hoppningen i små övningar, så han hela tiden får nytt att tänka på. Ändå kan han ibland bara ge sig iväg. Jag har vid ett tillfälle provat att höja för att se om han bromsar upp, jag kom till 125, sen ville jag inte höja mer. Bromsar inte en D-ponny upp sig på det så kommr han inte bromsa alls, resonerar jag. Vid löshoppning verkar han osäker på var han ska hoppa av, som om han aldrig tränat på det (med ryttare springr han tills hindret kommer ivägen och hoppar sen, utan ryttare är han lite osäkrare överlag och närmar sig hindret lite försiktigare.)
Munnen är kollad hos leg. tandläkare, ryggen har en kiropraktor gått igenom och resten av hästen är kollad av veterinär. Det "enda" han hoppar lugnt nu är räcke med studs framför och bakom, följt av galoppbom. Då kan han inte sticka iväg efter, men jag vill ju kunna hoppa banor så småningom. Vad kan jag göra?
För det första vill jag be om ursäkt för att det har tagit så lång tid innan du har fått ett svar! För det andra vill jag även påpeka att jag blev väldigt upprörd på att de tränare du har ridit för sa att de inte visste vad de mer kunde göra! Alla övningar funkar inte för alla hästar utan då får man leta efter andra övningar som kan fungera bättre och funkar inte de får man leta efter ytterligare! Men jag lovar dig att det går att lösa, så ge inte upp! Däremot kan de kräva mycket tid och tålamod!
Nu är det jättesvårt med ett sådant här problem eftersom jag inte fått se live hur din ponny beter sig men underbart att du har kollat upp honom så noggrant med veterinär och kiropraktor etc. Du skriver inget om sadeln och har du inte gjort det innan skulle jag kolla den så att den inte klämmer, det är tyvärr extremt vanligt att vi rider i sadlar som klämmer och då har dessa snälla pållar oftast ett enda val och de är att springa ifrån smärtan. Vill också påpeka att sadeln kan se ut som och kännas som den ligger bra när hästen står till men kan bete sig helt annorlunda när hästen börjar röra på sig eller när ryttaren sätter sig i sadeln. Ett budget knep är att klippa ett lakan som ett schabrak och lägga under sadeln (rid då utan schabrak eller vojlock), rid sedan som vanligt så ser du efter ridningen hur sadeln har legat. Stövet visar också var sadeln ligger till och trycker men man kan även se om sadeln inte alls ligger till på vissa ställen.
En annan sak som jag undrar är om han är lugn och sansad vid vanlig ridning på ridbana eller ute och sticker han endast vid hoppning? Hur är det med fodret, vad ger du honom? Ibland kan för mycket kraftfoder göra en del hästar alldeles för heta.
Genom att han är lugnare vid löshoppning så tycker jag det verkar som (utan att ha sett honom) om problemet sitter antingen i sadeln eller vid ridningen. Ryttaren får man heller inte glömma för det är väldigt vanligt att vi skapar hästens temperament, sådan häst sådan ryttare är ett vanligt talesätt som finns och det ligger väldigt mycket sanning i det. Har du någon tuff duktig kompis som rider på ett annat sätt än vad du gör, som kanske skulle kunna prova att hoppa honom? Dels för att se hur han reagerar med en annan ryttare på ryggen som rider på ett annat sätt än vad du gör men även för att det är extremt lärorikt att se från marken!
Ridmässigt skulle jag pausa med hoppningen för att bygga upp mer muskler och mer styrka så du får mer dressyrträning i honom. Ju mer dressyr du gör desto mer betalar det sig vid hoppningen senare! Träna mycket på ökningar och minskningar tex så att du hela tiden har kontrollen och kan öka eller ta tillbaka honom med små medel. När allt detta sitter skulle jag börja med bommar på marken, att rida över och fortsätta att träna på att kunna göra förhållningar, att du hela tiden kan kontrollera honom i ett lugnt tempo! En bra övning senare är att träna galoppsteg mellan bommar tex. Under denna tid letar du efter en bra hopptränare! Var bor du någonstans, så kan jag kanske rekommendera en bra tränare vid hoppning? Annars är du alltid välkommen ner hit till Skåne, om du har vägarna förbi! Hoppas verkligen det ska lösa sig för er och lycka till! Ge inte upp!
Hej
min ponny rusar mot hinder. Oavsett om jag kommer i trav eller galopp, eller bara skrittar förbi, kan han ta tag i hindret och bara kasta sig över. jag försöker därför "hoppa" så ofta som möjligt, när det var barmark hade jag bommar och små hinder på 30 cm uppe ofta för han skulle vänja sig vid hoppningen och inte bli så överladdad. Jag försöker lägga in hoppningen i små övningar, så han hela tiden får nytt att tänka på. Ändå kan han ibland bara ge sig iväg. Jag har vid ett tillfälle provat att höja för att se om han bromsar upp, jag kom till 125, sen ville jag inte höja mer. Bromsar inte en D-ponny upp sig på det så kommr han inte bromsa alls, resonerar jag. Vid löshoppning verkar han osäker på var han ska hoppa av, som om han aldrig tränat på det (med ryttare springr han tills hindret kommer ivägen och hoppar sen, utan ryttare är han lite osäkrare överlag och närmar sig hindret lite försiktigare.)
Jag har haft honom i 3 år, tränat för instruktör de två första, tills de sa att de inte visste vad mer de kunde göra. senaste året har jag tränat själv hemma med tips från vet. och sett större framsteg än tidigare...
Munnen är kollad hos leg. tandläkare, ryggen har en kiropraktor gått igenom och resten av hästen är kollad av veterinär. Det "enda" han hoppar lugnt nu är räcke med studs framför och bakom, följt av galoppbom. Då kan han inte sticka iväg efter, men jag vill ju kunna hoppa banor så småningom. Vad kan jag göra?
För det första vill jag be om ursäkt för att det har tagit så lång tid innan du har fått ett svar! För det andra vill jag även påpeka att jag blev väldigt upprörd på att de tränare du har ridit för sa att de inte visste vad de mer kunde göra! Alla övningar funkar inte för alla hästar utan då får man leta efter andra övningar som kan fungera bättre och funkar inte de får man leta efter ytterligare! Men jag lovar dig att det går att lösa, så ge inte upp! Däremot kan de kräva mycket tid och tålamod!
Nu är det jättesvårt med ett sådant här problem eftersom jag inte fått se live hur din ponny beter sig men underbart att du har kollat upp honom så noggrant med veterinär och kiropraktor etc. Du skriver inget om sadeln och har du inte gjort det innan skulle jag kolla den så att den inte klämmer, det är tyvärr extremt vanligt att vi rider i sadlar som klämmer och då har dessa snälla pållar oftast ett enda val och de är att springa ifrån smärtan. Vill också påpeka att sadeln kan se ut som och kännas som den ligger bra när hästen står till men kan bete sig helt annorlunda när hästen börjar röra på sig eller när ryttaren sätter sig i sadeln. Ett budget knep är att klippa ett lakan som ett schabrak och lägga under sadeln (rid då utan schabrak eller vojlock), rid sedan som vanligt så ser du efter ridningen hur sadeln har legat. Stövet visar också var sadeln ligger till och trycker men man kan även se om sadeln inte alls ligger till på vissa ställen.
En annan sak som jag undrar är om han är lugn och sansad vid vanlig ridning på ridbana eller ute och sticker han endast vid hoppning? Hur är det med fodret, vad ger du honom? Ibland kan för mycket kraftfoder göra en del hästar alldeles för heta.
Genom att han är lugnare vid löshoppning så tycker jag det verkar som (utan att ha sett honom) om problemet sitter antingen i sadeln eller vid ridningen. Ryttaren får man heller inte glömma för det är väldigt vanligt att vi skapar hästens temperament, sådan häst sådan ryttare är ett vanligt talesätt som finns och det ligger väldigt mycket sanning i det. Har du någon tuff duktig kompis som rider på ett annat sätt än vad du gör, som kanske skulle kunna prova att hoppa honom? Dels för att se hur han reagerar med en annan ryttare på ryggen som rider på ett annat sätt än vad du gör men även för att det är extremt lärorikt att se från marken!
Ridmässigt skulle jag pausa med hoppningen för att bygga upp mer muskler och mer styrka så du får mer dressyrträning i honom. Ju mer dressyr du gör desto mer betalar det sig vid hoppningen senare! Träna mycket på ökningar och minskningar tex så att du hela tiden har kontrollen och kan öka eller ta tillbaka honom med små medel. När allt detta sitter skulle jag börja med bommar på marken, att rida över och fortsätta att träna på att kunna göra förhållningar, att du hela tiden kan kontrollera honom i ett lugnt tempo! En bra övning senare är att träna galoppsteg mellan bommar tex. Under denna tid letar du efter en bra hopptränare! Var bor du någonstans, så kan jag kanske rekommendera en bra tränare vid hoppning? Annars är du alltid välkommen ner hit till Skåne, om du har vägarna förbi! Hoppas verkligen det ska lösa sig för er och lycka till! Ge inte upp!
Etiketter:
Läsarbrev
torsdag 16 december 2010
Underbara hästar i snöstormen
Ytterligare en dag som man var insnöad, riktigt tröttsamt och inte tjänar man pengar heller!
Måste bara berätta om underbara Kvika!
Vi beslutade att ta oss ut i snöstormen och ta in hästarna vid lunchtid. Vi grävde oss ut till stallet och lyckades få upp stalldörren, Kristian trotsade snöstormen och tog sig ut till hagarna och jag stod i stalldörren och ropade -Någon som vill komma in? Helt plötsligt kom ALLA hästarna i fullfart (eller så fort det går att springa genom drivor på 1 meter) fram till grindarna! I stohagen går ju 5 pållar och vi brukar släppa in dem i två grupper, så jag hinner släppa in alla hästar i sina respektive boxar. Elfur & Hörre brukar alltid komma först, så jag var beredd på det.
Jag stod inne i stallet och Elfur kom och jag såg Hörre bakom, båda står längst bort i stallet så jag gick först bort och släppte in Elfur i sin box men Hörre kom inte! Jag ropade på honom och tyckte det var så konstigt, han brukar alltid komma! Jag fortsatte ropa och gick mot stalldörren och där står han i dörröppningen! Men Hörre kom nu ropar jag! När jag kommer närmare ser jag att det är Kvika! Men Kvikagumman säger jag och går mot henne, då gnäggar hon till mig! Hon har ju boxen direkt innanför stalldörren och där står hon och väntar. Så jäkla gulligt! Tur att hon har koll när matte inte har det ;-)
Alltså insnöad har också fått en ny innebörd. Nu ikväll kan vi inte ens få upp ytterdörren!!!! Till slut gick det, allt går med lite eller rättare sagt mycket våld.....
Måste bara berätta om underbara Kvika!
Vi beslutade att ta oss ut i snöstormen och ta in hästarna vid lunchtid. Vi grävde oss ut till stallet och lyckades få upp stalldörren, Kristian trotsade snöstormen och tog sig ut till hagarna och jag stod i stalldörren och ropade -Någon som vill komma in? Helt plötsligt kom ALLA hästarna i fullfart (eller så fort det går att springa genom drivor på 1 meter) fram till grindarna! I stohagen går ju 5 pållar och vi brukar släppa in dem i två grupper, så jag hinner släppa in alla hästar i sina respektive boxar. Elfur & Hörre brukar alltid komma först, så jag var beredd på det.
Jag stod inne i stallet och Elfur kom och jag såg Hörre bakom, båda står längst bort i stallet så jag gick först bort och släppte in Elfur i sin box men Hörre kom inte! Jag ropade på honom och tyckte det var så konstigt, han brukar alltid komma! Jag fortsatte ropa och gick mot stalldörren och där står han i dörröppningen! Men Hörre kom nu ropar jag! När jag kommer närmare ser jag att det är Kvika! Men Kvikagumman säger jag och går mot henne, då gnäggar hon till mig! Hon har ju boxen direkt innanför stalldörren och där står hon och väntar. Så jäkla gulligt! Tur att hon har koll när matte inte har det ;-)
Alltså insnöad har också fått en ny innebörd. Nu ikväll kan vi inte ens få upp ytterdörren!!!! Till slut gick det, allt går med lite eller rättare sagt mycket våld.....
Etiketter:
Vårt dagliga liv
tisdag 7 december 2010
6:a på Google!
Fick ett litet tips av Emelie som skrev att sökte man på hästblogg så listades jag som nr 6. Detta var jag ju tvungen att kolla upp och mycket riktigt, söker man på hästblogg så ligger jag där som nr 6, gud så kul! Allt hårt arbete har lönat sig ;-)
Etiketter:
Vårt dagliga liv
onsdag 1 december 2010
Lite nyfiken, kan du hjälpa mig?
Blev bara så nyfiken på hur folk hittar hit? Vissa som läser känner mig och en hel del är mina elever men ni andra, hur hittade ni hit?
Till höger hittar ni en liten undersökning som ni gärna får svara på!
Är det ngt annat ni vill tillägga är ni välkomna att lägga en kommentar!
Tack på förhand ;-)
Till höger hittar ni en liten undersökning som ni gärna får svara på!
Är det ngt annat ni vill tillägga är ni välkomna att lägga en kommentar!
Tack på förhand ;-)
Etiketter:
Vårt dagliga liv
tisdag 30 november 2010
Hästar i alla former och storlekar
Något som är jättekul är att jag den sista tiden har fått många nya läsare som har hört av sig!
Därför vill jag bara klargöra att även om jag personligen i dagsläget enbart har islandshästar så är detta inte en islandshästblogg. Jag har själv tävlat först i fältävlan och hoppning och sedan blev det dressyr för hela slanten, när min sista häst blev triangelmärkt för ngr år sedan så sadlade jag om till islandshästar.
Jag jobbar (förutom mitt "vanliga" jobb) som ridinstruktör och tränare och jag arbetar med hästar i alla former och storlekar. Mina elever har alltifrån shettisar, new forests, connemaror, welshar, araber, fjordingar, nordsvenskar till halvblod, fullblod, varmblod, PRE, frieserhästar och islandshästar eller korsningar av dessa. För mig spelar det ingen roll vad för pålle du sitter på utan huvudsaken är att man vill lära sig, det ska vara roligt både för en själv och hästen!
De träningstips jag ger här på bloggen (även om de har varit lite dåligt med dem på sista tiden) är för alla och glöm inte att om du har ngn fråga eller önskar få hjälp med din häst är det bara att slänga iväg ett mail! Jag svarar på alla frågor så fort jag hinner ;-)
Etiketter:
Vårt dagliga liv
Tiden kommer och går
och jag har hunnit fylla år! Årets födelsedag var väl inte den roligaste och ni som följer mig på facebook vet att jag var insnöad hela dagen, gick alltså inte att komma till jobbet. På kvällen skulle familjen komma på kaffe och tårta men ingen kunde komma, alla var insnöade.....
Dessutom hade jag beställt 2 tårtor som jag hade tänkt hämta efter jobbet och jag var lite deppig över att jag varken skulle bli uppvaktad eller få ngn tårta på min födelsedag.
Kristian ägnade 2 timmar åt att ploga och kom ca 450 meter på denna tid. Så fort han vände på vår väg var det nästan lika mycket att ploga på vägen tillbaka. Vilken evighetsgöra!
Han kom iallafall och sa att skulle vi hämta tårtorna så skulle vi göra det NU! Så vi slängde oss in i bilen och for iväg. Det var knappt vi kom ut från vår 450 meter väg och sedan på björkhagavägen höll vi på att sätta 5 ggr, det var så nära..... Vi tog vägen om Smedstorp föd där brukar det ploga upp bäst men det var som att köra in i en vägg, det blev helt vitt! Kristian tänkte att vi skulle vända och köra hem igen för det här går inte men jag tyckte att han likaväl kunde fortsätta för att försöka vända på en vägg i full snöstorm där du inte ser ens 10 cm framför dig känns lite riskabelt. Vi rullade framåt och tillslut kom vi fram i Smedstorp. Då kunde vi ju likaväl fortsätta till Tomelilla och hämta tårtorna! Resan gick bra dock var det ju snöstorm och så snorhalt att bilen vid flera tillfällen höll på att bara kana av vägen sidled.... Men när vi kommer hem har allt blåst igen och efter att ha hållt på att sätta oss i olika snödrivor typ 3 ggr så blev vi sittande till sist och vi fick gå hem med tårtorna.....
Sedan var det bara ut med traktorn och spännband och försöka dra loss bilen samt ploga igen. Första gången smällde dock spännbandet som skulle kunna ta 2 ton men på andra försöket gick det. Herregud vilken dag! Tänk om man hade varit höggravid och skulle föda, skit vilken panik jag hade fått!
Dagen idag är jag också insnöad, vaknade med förhoppningen att det var lungt idag eftersom vi inte hörde att det blåste ngt men när vi kom ut så nog blåste det, inte lika mycket som igår men ack så mycket så att det ska flyga igen på nolltid. Kristian ägnade fm åt att ploga men förrutom isgatan som är på vägen så har det varit så jäkla kallt dessutom vilket gjorde att snön blev så hård. Så en jättevall ca 50 meter lång, mitt på vägen blir vi inte av med. Kristian får köra ut på åkern för att runda vallen, men det vågar man ju inte riktigt göra med bilen.
Ja vi får se hur vädret blir nu, väderprognoserna gör mig mörkrädd för hur det ska bli, dessutom att det börjar så tidigt! Är det okej om jag går i ide och kommer fram i vår? Fast tror inte mitt jobb hade gillat det ;-) Fördelen med en sådan här födelsedag är dock att man har all uppvaktning att se framemot! Men herregud jag är väldigt lyckligt lottad ändå, finns så många människor som har det så jobbigt med sjukdomar, dödsfall, misshandel, våltänkter, övergrepp, hemlösa etc. Jag har det faktiskt väldigt bra ;-)
Dessutom hade jag beställt 2 tårtor som jag hade tänkt hämta efter jobbet och jag var lite deppig över att jag varken skulle bli uppvaktad eller få ngn tårta på min födelsedag.
Kristian ägnade 2 timmar åt att ploga och kom ca 450 meter på denna tid. Så fort han vände på vår väg var det nästan lika mycket att ploga på vägen tillbaka. Vilken evighetsgöra!
Han kom iallafall och sa att skulle vi hämta tårtorna så skulle vi göra det NU! Så vi slängde oss in i bilen och for iväg. Det var knappt vi kom ut från vår 450 meter väg och sedan på björkhagavägen höll vi på att sätta 5 ggr, det var så nära..... Vi tog vägen om Smedstorp föd där brukar det ploga upp bäst men det var som att köra in i en vägg, det blev helt vitt! Kristian tänkte att vi skulle vända och köra hem igen för det här går inte men jag tyckte att han likaväl kunde fortsätta för att försöka vända på en vägg i full snöstorm där du inte ser ens 10 cm framför dig känns lite riskabelt. Vi rullade framåt och tillslut kom vi fram i Smedstorp. Då kunde vi ju likaväl fortsätta till Tomelilla och hämta tårtorna! Resan gick bra dock var det ju snöstorm och så snorhalt att bilen vid flera tillfällen höll på att bara kana av vägen sidled.... Men när vi kommer hem har allt blåst igen och efter att ha hållt på att sätta oss i olika snödrivor typ 3 ggr så blev vi sittande till sist och vi fick gå hem med tårtorna.....
Sedan var det bara ut med traktorn och spännband och försöka dra loss bilen samt ploga igen. Första gången smällde dock spännbandet som skulle kunna ta 2 ton men på andra försöket gick det. Herregud vilken dag! Tänk om man hade varit höggravid och skulle föda, skit vilken panik jag hade fått!
Dagen idag är jag också insnöad, vaknade med förhoppningen att det var lungt idag eftersom vi inte hörde att det blåste ngt men när vi kom ut så nog blåste det, inte lika mycket som igår men ack så mycket så att det ska flyga igen på nolltid. Kristian ägnade fm åt att ploga men förrutom isgatan som är på vägen så har det varit så jäkla kallt dessutom vilket gjorde att snön blev så hård. Så en jättevall ca 50 meter lång, mitt på vägen blir vi inte av med. Kristian får köra ut på åkern för att runda vallen, men det vågar man ju inte riktigt göra med bilen.
Ja vi får se hur vädret blir nu, väderprognoserna gör mig mörkrädd för hur det ska bli, dessutom att det börjar så tidigt! Är det okej om jag går i ide och kommer fram i vår? Fast tror inte mitt jobb hade gillat det ;-) Fördelen med en sådan här födelsedag är dock att man har all uppvaktning att se framemot! Men herregud jag är väldigt lyckligt lottad ändå, finns så många människor som har det så jobbigt med sjukdomar, dödsfall, misshandel, våltänkter, övergrepp, hemlösa etc. Jag har det faktiskt väldigt bra ;-)
Etiketter:
Vårt dagliga liv
söndag 28 november 2010
Någon som tycker värmen är skön!
Så är det Cooper och Smulan! Cooper (hunden) har väldigt korta morrhår, de blir alldeles svedda av att ligga så nära brasan. Men gud vad han älskar värmen!
Har haft migrän i flera dagar nu i veckan men har kunnat häva det med tabletter hela tiden. I torsdags gick det inte, så hela kvällen, natten och fredagen bultade huvudet och ögat så jag blev knäpp. Inte blev det bättre av vädret som har varit katastrofalt hela helgen. Det har snöat från alla håll och kanter, blåsigt som sjutton och ljuset har varit så skarpt att man fått huvudvärk. Det är ju vitt överallt! På marken, i luften och på hela himlen!
Hästarna står faktiskt inne på nätterna nu. De senaste dagarna har de varit åtta snöhästar i hagarna. Va snopen jag blev av att helt plötsligt ha 8 skimmlar! Det lustiga är att våra islandsfödda pållar är de som helst vill in, medan de svenskfödda också gärna vill in men det anstränger sig inte lika mycket. De islandsfödda vandrar vid grinden, gnäggar som galningar och praktiskt taget travar eller galopperar in i stallet! De svenskfödda kanske vet att de kommer in för eller senare? Haha roliga är de iallafall!
Imorgon är det min födelsedag vilket är lite kul även om jag inte uppskattar att bli äldre! På jobbet imorn är det a-dag men slutar ganska tidigt så då ska jag iväg och hämta tårta som är beställd, för på kvällen kommer familjen!
Fler presentationer av våra hästar kommer!
Har haft migrän i flera dagar nu i veckan men har kunnat häva det med tabletter hela tiden. I torsdags gick det inte, så hela kvällen, natten och fredagen bultade huvudet och ögat så jag blev knäpp. Inte blev det bättre av vädret som har varit katastrofalt hela helgen. Det har snöat från alla håll och kanter, blåsigt som sjutton och ljuset har varit så skarpt att man fått huvudvärk. Det är ju vitt överallt! På marken, i luften och på hela himlen!
Hästarna står faktiskt inne på nätterna nu. De senaste dagarna har de varit åtta snöhästar i hagarna. Va snopen jag blev av att helt plötsligt ha 8 skimmlar! Det lustiga är att våra islandsfödda pållar är de som helst vill in, medan de svenskfödda också gärna vill in men det anstränger sig inte lika mycket. De islandsfödda vandrar vid grinden, gnäggar som galningar och praktiskt taget travar eller galopperar in i stallet! De svenskfödda kanske vet att de kommer in för eller senare? Haha roliga är de iallafall!
Imorgon är det min födelsedag vilket är lite kul även om jag inte uppskattar att bli äldre! På jobbet imorn är det a-dag men slutar ganska tidigt så då ska jag iväg och hämta tårta som är beställd, för på kvällen kommer familjen!
Fler presentationer av våra hästar kommer!
Etiketter:
Vårt dagliga liv
tisdag 23 november 2010
Presentation av våra hästar: Elfur 012 frá Búðarhóli
Elfur som vi bara kallar henne är en 2:a klass sto med 102 i blup, född 1990 på Island, importerad till Sverige 2008. Hon är musblack eller brunblack till färgen med en liten stjärna och ca 138 cm hög. På Island blev hon bedömd (till 7,89) och tävlad för att sedan sättas i avel. Hon har fått sammanlagt 13 föl från 7 års ålder.
Härstamning:
e: Blakkur frá Reykjum
u: Dís 52 frá Búðarhóli
ue: Flugar frá Flugumýri
Elfur är en av de omdiskuterade auktionshästarna från 2009 och en av de som var i sämst skick som även figurerade i media. För att göra en lång historia kort var det ett par som skulle flytta tillbaka till Sverige från Island när bankerna kraschade på Island. De tog med sig strax över 40 hästar, hälften kom i dec 2008 (bla Elfur) och hälften kom i jan 2009 (bla Týri som vi kommer presentera senare). Problemet var bara att paret trodde att de skulle få tillbaka pengar på momsen men eftersom de inte var ett registrerat företag i Sverige fick de inte det. I och med det så kunde de inte betala transportören vilket gjorde att transportören behöll alla passen. Eftersom de inte fick ut passen på hästarna och redan hade ont om pengar hade de inte råd att köpa mat till dem eller sälja någon häst. Den 13 maj 2009 beslog tog polisen alla hästarna, då hade de stått instängda i ett kostall dygnet runt utan mat i nästan 6 månader.
Alla hästarna klarade sig ändå fint, 4 av hästarna hade dessutom under dessa tragiska förhållanden fått föl eller skulle precis föla. Endast ett sto kastade sitt föl. Elfur hade ett underbart litet hingstföl vid sidan när vi köpte henne 2,5 månad efter att hästarna beslog togs.
Under hela 2009 och början av 2010 fick Elfur bara vila samt äta upp sig vilket gick relativt fort. Det jag tycker jourhemmet gjorde fel var att de gav dessa totalt utmärglade hästar fri tillgång på grovfoder. Jag tycker inte det är konstigt att hästarna inte går upp i vikt på det sättet. När hon kom hem till oss kontrollerade vi allt Elfur fick i sig och poff så ökade hon fort i vikt.
Under våren 2010 började vi rida henne. Vi tog det väldigt lugnt i början eftersom hon med största sannolikhet inte har blivit riden på ca 13 år. Men allt har gått kanonbra, hon är vår lilla stjärna och tycker det är så kul! Under en långritt i början av september var det flera stycken som trodde att Elfur var en unghäst på 3-4 år och höll på smälla av när jag berättade att hon var 20 år och en av auktionshästarna.
Elfur kan tölta fort som en galning och ibland är jag lite sugen på att ställa upp i någon liten tävling med henne men jag vet inte.... Hennes enda fel är att när Elfur blir laddad så biter hon sig fast på bettet men det är bara att släppa/lätta så har hon inte så mycket att dra i och då kommer hon på sig själv. Det försvinner mer och mer med träningen hon får och idag kan man bara skratta åt det men det är lite unghäst fasoner nästan men å andra sidan är hon ju nästan en unghäst ridmässigt. Det som är så underbart är att hon trots det hon har varit med om så är hon så positiv och litar på oss människor!
En sak är säker, henne säljer vi ALDRIG!
Härstamning:
e: Blakkur frá Reykjum
u: Dís 52 frá Búðarhóli
ue: Flugar frá Flugumýri
Elfur är en av de omdiskuterade auktionshästarna från 2009 och en av de som var i sämst skick som även figurerade i media. För att göra en lång historia kort var det ett par som skulle flytta tillbaka till Sverige från Island när bankerna kraschade på Island. De tog med sig strax över 40 hästar, hälften kom i dec 2008 (bla Elfur) och hälften kom i jan 2009 (bla Týri som vi kommer presentera senare). Problemet var bara att paret trodde att de skulle få tillbaka pengar på momsen men eftersom de inte var ett registrerat företag i Sverige fick de inte det. I och med det så kunde de inte betala transportören vilket gjorde att transportören behöll alla passen. Eftersom de inte fick ut passen på hästarna och redan hade ont om pengar hade de inte råd att köpa mat till dem eller sälja någon häst. Den 13 maj 2009 beslog tog polisen alla hästarna, då hade de stått instängda i ett kostall dygnet runt utan mat i nästan 6 månader.
Alla hästarna klarade sig ändå fint, 4 av hästarna hade dessutom under dessa tragiska förhållanden fått föl eller skulle precis föla. Endast ett sto kastade sitt föl. Elfur hade ett underbart litet hingstföl vid sidan när vi köpte henne 2,5 månad efter att hästarna beslog togs.
Under hela 2009 och början av 2010 fick Elfur bara vila samt äta upp sig vilket gick relativt fort. Det jag tycker jourhemmet gjorde fel var att de gav dessa totalt utmärglade hästar fri tillgång på grovfoder. Jag tycker inte det är konstigt att hästarna inte går upp i vikt på det sättet. När hon kom hem till oss kontrollerade vi allt Elfur fick i sig och poff så ökade hon fort i vikt.
Under våren 2010 började vi rida henne. Vi tog det väldigt lugnt i början eftersom hon med största sannolikhet inte har blivit riden på ca 13 år. Men allt har gått kanonbra, hon är vår lilla stjärna och tycker det är så kul! Under en långritt i början av september var det flera stycken som trodde att Elfur var en unghäst på 3-4 år och höll på smälla av när jag berättade att hon var 20 år och en av auktionshästarna.
Elfur kan tölta fort som en galning och ibland är jag lite sugen på att ställa upp i någon liten tävling med henne men jag vet inte.... Hennes enda fel är att när Elfur blir laddad så biter hon sig fast på bettet men det är bara att släppa/lätta så har hon inte så mycket att dra i och då kommer hon på sig själv. Det försvinner mer och mer med träningen hon får och idag kan man bara skratta åt det men det är lite unghäst fasoner nästan men å andra sidan är hon ju nästan en unghäst ridmässigt. Det som är så underbart är att hon trots det hon har varit med om så är hon så positiv och litar på oss människor!
En sak är säker, henne säljer vi ALDRIG!
Etiketter:
Våra hästar
måndag 22 november 2010
Presentation av våra hästar: Birkir från Indal
Birkir eller Farbror Birk som han kallas är en riktig häst med stort H. Även han är en valack född 1994 (svenskfödd) med en blup på 99 och mörkbrun till färgen, inga vita hårstrån någonstans på kroppen. Förutom Birk kallas han för Zlatan eftersom han tycker att han störst, bäst och vackrast! Han har en sådan naturlig pondus i hagen så ingen pålle vågar ifrågasätta honom, (vilket nog är tur för han skulle nog inte orka göra så mycket haha).
Härstamning;
Birk köpte vi i början av 2010 som ridhäst till Kristian eftersom Kristian med sin längd (191 cm) behövde en lite större häst. Birk är verkligen en stor kille på alla sätt. Han har en mankhöjd på ca 145 cm och var ganska överviktig när han kom hit. Med lite bantning så är han betydligt smärtare i kroppen men det är nog bara att acceptera att Farbror Birk har en sådan där "kraftig benstomme" som många av oss tjejer har.
Han är oerhört snäll och ganska lat. Varför ska man ut och springa för? Visst kan det tända till hos Farbror Birk också men det är framför allt när man rider ut med flera andra hästar och det blir lite race, men det svalnar rätt fort eftersom det då blir lite jobbigt och då är det skönare att ta det lungt så kan de andra springa benen av sig!
Birk är en riktig farbror som gärna tar hand om och uppfostrar de yngre förmågorna. Men gäller det mat eller godis så finns det inga plikter som är viktigare! Misstänker han att du har något står han vid grinden och bara väntar för envis det är han som få! I hans tidigare liv var han nog en buffel dels pga sin envishet men även pga att han lätt blir lite bufflig om han får chansen.
När man rider Farbror Birk måste man ha en mjuk hand för blir man för hård i handen eller låser den så drar han tyglarna ur händerna på en, hela tiden. Så en ruggigt bra läromästare är han och döskön att rida barbacka på! Dock är det inte riktigt lika skönt längre eftersom han har blivit smalare över ryggen....
I somras skadade sig Birk under ett ridpass, helt plötsligt på en travvolt så tog han ett jämfota hopp med bakbenen och var sedan blockhalt. Det var bara att åka till veterinären och röntga men som tur var hittades ingenting på röntgen utan det konstaterades att det var en ordentlig vrickning. Det blev behandling, cortisonspruta, fler behandlingar och fler cortisonsprutor eftersom han inte blev riktigt bra. Idag är han återställd och fit for fight igen men med tanke på hans ålder, sin kraftiga byggnad och vrickningen så tar Farbror Birk det ganska lungt. Klart han kan få en galopp på fältet men vi tänker oss för en gång innan bara.
Härstamning;
e: Svalur frá Glæsibæ
u: Mygla frá Lækjarbakka
ue: Okänd
Han är oerhört snäll och ganska lat. Varför ska man ut och springa för? Visst kan det tända till hos Farbror Birk också men det är framför allt när man rider ut med flera andra hästar och det blir lite race, men det svalnar rätt fort eftersom det då blir lite jobbigt och då är det skönare att ta det lungt så kan de andra springa benen av sig!
Birk är en riktig farbror som gärna tar hand om och uppfostrar de yngre förmågorna. Men gäller det mat eller godis så finns det inga plikter som är viktigare! Misstänker han att du har något står han vid grinden och bara väntar för envis det är han som få! I hans tidigare liv var han nog en buffel dels pga sin envishet men även pga att han lätt blir lite bufflig om han får chansen.
När man rider Farbror Birk måste man ha en mjuk hand för blir man för hård i handen eller låser den så drar han tyglarna ur händerna på en, hela tiden. Så en ruggigt bra läromästare är han och döskön att rida barbacka på! Dock är det inte riktigt lika skönt längre eftersom han har blivit smalare över ryggen....
I somras skadade sig Birk under ett ridpass, helt plötsligt på en travvolt så tog han ett jämfota hopp med bakbenen och var sedan blockhalt. Det var bara att åka till veterinären och röntga men som tur var hittades ingenting på röntgen utan det konstaterades att det var en ordentlig vrickning. Det blev behandling, cortisonspruta, fler behandlingar och fler cortisonsprutor eftersom han inte blev riktigt bra. Idag är han återställd och fit for fight igen men med tanke på hans ålder, sin kraftiga byggnad och vrickningen så tar Farbror Birk det ganska lungt. Klart han kan få en galopp på fältet men vi tänker oss för en gång innan bara.
Etiketter:
Våra hästar
söndag 21 november 2010
Presentation av våra hästar: Eidfaxi från Bernalt
Eddie som han kallas är helt enkelt världens underbaraste kille! Han är en valack född 2006 (svenskfödd) med en blup på 100. Färgen är isabell men på höst, vinter och vår blir han helvit. Däremot tror jag han har varit en gris i sitt förra liv för han älskar att rulla sig i allt som kan ge fläckar eller så vill han bara se ut som alla våra andra mörbruna hästar *haha*
Härstamning;
e: Þorsteinn frá Þjótanda
u: Dama frá Skammbeinsstöðum 1
ue: Stígandi frá Hvolsvelli
Vi köpte honom när han bara var nästan två år av en av mina elever, då var han inte hanterad så mycket och när vi skulle köra hem honom så hade de förberett med droger etc men vi ville pröva utan och det gick bra, klart han var orolig men vi slängde oss in i bilen och körde hem!
Han går även under namnet Långben eftersom han är ja som Långben! Han är nyfiken och vill hela tiden ha koll på vad man gör. Dock tycker han inte om när matte ska hålla på och pussas, alltså det är ju pinsamt, jag är liksom en tuff cool kille då kan man inte hålla på så där!
Eddies enda fel är hans man och pannlugg.... Det är en riktig afrokrull! Sådan där riktig fölkrull och tyvärr verkar det inte försvinna, dock ser han lite busig ut ;-)
I våras (2010) fick jag för mig att han skulle bli för liten för mig (Eddie är ca 135 cm), jag är ju visserligen inte speciellt lång men kraftigt byggd. Så vips så blev han såld till Öland. Hon som köpte honom sadelvande honom och hann även sitta upp på honom men tyvärr blev han skadad riktigt ordentligt. Troligen var det en spark men bakterierna gick in i benet och benmärgen då det blev en liten spricka. Eddie blev jättesjuk och veterinärerna funderade på att döma ut honom. Jag satt mest och grät här hemma.... Till slut började penicillinen att värka och han blev bättre (vilket var tur för det var hans sista chans). Hon som ägde honom beslöt sig för att sälja honom och efter flera funderingar, samtal med veterinären, försäkringsbolag och rån av några banker köpte vi tillbaka honom.
Han var borta härifrån i ca 4 månader och i början kände jag inte riktigt igen honom, rent fysiskt hade han tappat i vikt samt jättemycket av sin man och svans eftersom han hade spenderat några månader i boxvila och hade alltså brist på solljus.... Psykiskt så var han avståndstagande och kändes både arg och ledsen.
Men nu är alltså min lilla älskling hemma igen och har dessutom återgått mer och mer till sitt gamla underbara jag, som Långben! I samrådan med veterinären ska Eddie vila och bara få vara häst fram till våren då han ska börja skrittas. Dock ska vi träna lite på bilar då han tydligen har blivit skrämd av en glassbil när han har gått som handhäst.
Härstamning;
e: Þorsteinn frá Þjótanda
u: Dama frá Skammbeinsstöðum 1
ue: Stígandi frá Hvolsvelli
Vi köpte honom när han bara var nästan två år av en av mina elever, då var han inte hanterad så mycket och när vi skulle köra hem honom så hade de förberett med droger etc men vi ville pröva utan och det gick bra, klart han var orolig men vi slängde oss in i bilen och körde hem!
Han går även under namnet Långben eftersom han är ja som Långben! Han är nyfiken och vill hela tiden ha koll på vad man gör. Dock tycker han inte om när matte ska hålla på och pussas, alltså det är ju pinsamt, jag är liksom en tuff cool kille då kan man inte hålla på så där!
Eddies enda fel är hans man och pannlugg.... Det är en riktig afrokrull! Sådan där riktig fölkrull och tyvärr verkar det inte försvinna, dock ser han lite busig ut ;-)
I våras (2010) fick jag för mig att han skulle bli för liten för mig (Eddie är ca 135 cm), jag är ju visserligen inte speciellt lång men kraftigt byggd. Så vips så blev han såld till Öland. Hon som köpte honom sadelvande honom och hann även sitta upp på honom men tyvärr blev han skadad riktigt ordentligt. Troligen var det en spark men bakterierna gick in i benet och benmärgen då det blev en liten spricka. Eddie blev jättesjuk och veterinärerna funderade på att döma ut honom. Jag satt mest och grät här hemma.... Till slut började penicillinen att värka och han blev bättre (vilket var tur för det var hans sista chans). Hon som ägde honom beslöt sig för att sälja honom och efter flera funderingar, samtal med veterinären, försäkringsbolag och rån av några banker köpte vi tillbaka honom.
Han var borta härifrån i ca 4 månader och i början kände jag inte riktigt igen honom, rent fysiskt hade han tappat i vikt samt jättemycket av sin man och svans eftersom han hade spenderat några månader i boxvila och hade alltså brist på solljus.... Psykiskt så var han avståndstagande och kändes både arg och ledsen.
Men nu är alltså min lilla älskling hemma igen och har dessutom återgått mer och mer till sitt gamla underbara jag, som Långben! I samrådan med veterinären ska Eddie vila och bara få vara häst fram till våren då han ska börja skrittas. Dock ska vi träna lite på bilar då han tydligen har blivit skrämd av en glassbil när han har gått som handhäst.
Etiketter:
Våra hästar
Fartfylld dag
Fy farao va kul det är att undervisa och fasiken va mina elever är duktiga, både hästar och ryttare! Jag växer som människa och tränare varje gång jag får äran att träna er alla! Puss och kram på er!
Etiketter:
Vårt dagliga liv
lördag 20 november 2010
Oj vad inlägg
det blev ikväll då ;-)
Blev fler träningar imorn, underbara H+E kommer hem hit imorn efter alla sjöbo träningarna imorn. Det var ett tag sedan, ska bli så kul! Dessutom har de en ny ponny ;-)
Måste bara skicka en hyllning till programmet "Så mycket bättre" gud så bra det är! Både Petter och Petra har verkligen stigit i mina ögon, så sanslöst kreativa och helt otroligt duktiga! En lördagkväll med dem alla gör verkligen allt!
Blev fler träningar imorn, underbara H+E kommer hem hit imorn efter alla sjöbo träningarna imorn. Det var ett tag sedan, ska bli så kul! Dessutom har de en ny ponny ;-)
Måste bara skicka en hyllning till programmet "Så mycket bättre" gud så bra det är! Både Petter och Petra har verkligen stigit i mina ögon, så sanslöst kreativa och helt otroligt duktiga! En lördagkväll med dem alla gör verkligen allt!
Etiketter:
Vårt dagliga liv
Köpa hästgård?
Jultorp Ranch är till salu! Kanske inte vore så dumt.....
Hmm lite sent att lämna in en lottokupong va?
Kolla in http://www.hemnet.se/beskrivning/695971?r=3
Eller http://www.jultorpranch.se/
Etiketter:
Vårt dagliga liv
Long time, no see
Känns som det var år och dagar sedan min sista inlägg vilket det nästan är.
Blev ett lite ofrivilligt avbrott pga att jag har lite för mycket att göra och inte har tid till att uppdatera bloggen som jag ville. Det kändes bara så jobbigt och när några personer i min närhet dessutom gick bakom ryggen på mig så blev jag bara så ledsen, sårad och besviken så jag orkade inte längre. Tiden läker väl alla sår och nu kände jag helt plötsligt ett sådant sug efter att göra en uppdatering!
Jag jobbar fortfarande som en idiot (men det trivs jag ju med) och har världens underbaraste kollegor! Dock har jag varit sjuk mycket under hösten, har varit förkyld 4 ggr på 3 månader vilket inte riktigt är jag. Jag brukar mycket sällan vara sjuk.....
Pållarna mår strålande, min älskade Eddie är ju tillbaka vilket känns underbart. Han börjar sakteligen återgå till sitt normala igen för i början kände jag inte riktigt igen honom. Skella växer och frodas, jäklar va söt och kelsjuk den tjejen är!
Har tre hästar ute till försäljning och på två av dem så har jag haft några seriösa spekulanter dock återstår att se vad som händer. Vill ju hitta det perfekta hemmet och säljer dem inte till första bästa!
Draupnir blev ju såld i stort sett direkt och har verkligen kommit till ett toppenhem! Var och hälsade på honom för två veckor sedan och han mår prima. De älskar honom över allt annat så det känns underbart!
Imorgon blir det träningar för hela slanten först till Vanstad och sedan vidare till Blentarp! Min elever är verkligen underbara även om de ibland hatar mig för att de får slita så mycket ;-) Har en del nya elever som vill börja rida för mig, det är bara frågan var jag ska göra plats för dem? Men det är ju ett positivt problem!
Avslutningsvis måste jag även ge ett litet filmtips; Var och såg den nya Harry Potter filmen igår och det var hemskt bra. Mörk, känslosam, händelserik, lugn och eftertänksam. Ser verkligen fram emot den sista delen!
Blev ett lite ofrivilligt avbrott pga att jag har lite för mycket att göra och inte har tid till att uppdatera bloggen som jag ville. Det kändes bara så jobbigt och när några personer i min närhet dessutom gick bakom ryggen på mig så blev jag bara så ledsen, sårad och besviken så jag orkade inte längre. Tiden läker väl alla sår och nu kände jag helt plötsligt ett sådant sug efter att göra en uppdatering!
Jag jobbar fortfarande som en idiot (men det trivs jag ju med) och har världens underbaraste kollegor! Dock har jag varit sjuk mycket under hösten, har varit förkyld 4 ggr på 3 månader vilket inte riktigt är jag. Jag brukar mycket sällan vara sjuk.....
Pållarna mår strålande, min älskade Eddie är ju tillbaka vilket känns underbart. Han börjar sakteligen återgå till sitt normala igen för i början kände jag inte riktigt igen honom. Skella växer och frodas, jäklar va söt och kelsjuk den tjejen är!
Har tre hästar ute till försäljning och på två av dem så har jag haft några seriösa spekulanter dock återstår att se vad som händer. Vill ju hitta det perfekta hemmet och säljer dem inte till första bästa!
Draupnir blev ju såld i stort sett direkt och har verkligen kommit till ett toppenhem! Var och hälsade på honom för två veckor sedan och han mår prima. De älskar honom över allt annat så det känns underbart!
Imorgon blir det träningar för hela slanten först till Vanstad och sedan vidare till Blentarp! Min elever är verkligen underbara även om de ibland hatar mig för att de får slita så mycket ;-) Har en del nya elever som vill börja rida för mig, det är bara frågan var jag ska göra plats för dem? Men det är ju ett positivt problem!
Avslutningsvis måste jag även ge ett litet filmtips; Var och såg den nya Harry Potter filmen igår och det var hemskt bra. Mörk, känslosam, händelserik, lugn och eftertänksam. Ser verkligen fram emot den sista delen!
Etiketter:
Vårt dagliga liv
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)