tisdag 30 november 2010

Tack för alla gratulationer


ni är så gulliga!

Puss på er!

Tiden kommer och går

och jag har hunnit fylla år! Årets födelsedag var väl inte den roligaste och ni som följer mig på facebook vet att jag var insnöad hela dagen, gick alltså inte att komma till jobbet. På kvällen skulle familjen komma på kaffe och tårta men ingen kunde komma, alla var insnöade.....
Dessutom hade jag beställt 2 tårtor som jag hade tänkt hämta efter jobbet och jag var lite deppig över att jag varken skulle bli uppvaktad eller få ngn tårta på min födelsedag.
Kristian ägnade 2 timmar åt att ploga och kom ca 450 meter på denna tid. Så fort han vände på vår väg var det nästan lika mycket att ploga på vägen tillbaka. Vilken evighetsgöra!
Han kom iallafall och sa att skulle vi hämta tårtorna så skulle vi göra det NU! Så vi slängde oss in i bilen och for iväg. Det var knappt vi kom ut från vår 450 meter väg och sedan på björkhagavägen höll vi på att sätta 5 ggr, det var så nära..... Vi tog vägen om Smedstorp föd där brukar det ploga upp bäst men det var som att köra in i en vägg, det blev helt vitt! Kristian tänkte att vi skulle vända och köra hem igen för det här går inte men jag tyckte att han likaväl kunde fortsätta för att försöka vända på en vägg i full snöstorm där du inte ser ens 10 cm framför dig känns lite riskabelt. Vi rullade framåt och tillslut kom vi fram i Smedstorp. Då kunde vi ju likaväl fortsätta till Tomelilla och hämta tårtorna! Resan gick bra dock var det ju snöstorm och så snorhalt att bilen vid flera tillfällen höll på att bara kana av vägen sidled.... Men när vi kommer hem har allt blåst igen och efter att ha hållt på att sätta oss i olika snödrivor typ 3 ggr så blev vi sittande till sist och vi fick gå hem med tårtorna.....
Sedan var det bara ut med traktorn och spännband och försöka dra loss bilen samt ploga igen. Första gången smällde dock spännbandet som skulle kunna ta 2 ton men på andra försöket gick det. Herregud vilken dag! Tänk om man hade varit höggravid och skulle föda, skit vilken panik jag hade fått!

Dagen idag är jag också insnöad, vaknade med förhoppningen att det var lungt idag eftersom vi inte hörde att det blåste ngt men när vi kom ut så nog blåste det, inte lika mycket som igår men ack så mycket så att det ska flyga igen på nolltid. Kristian ägnade fm åt att ploga men förrutom isgatan som är på vägen så har det varit så jäkla kallt dessutom vilket gjorde att snön blev så hård. Så en jättevall ca 50 meter lång, mitt på vägen blir vi inte av med. Kristian får köra ut på åkern för att runda vallen, men det vågar man ju inte riktigt göra med bilen.

Ja vi får se hur vädret blir nu, väderprognoserna gör mig mörkrädd för hur det ska bli, dessutom att det börjar så tidigt! Är det okej om jag går i ide och kommer fram i vår? Fast tror inte mitt jobb hade gillat det ;-) Fördelen med en sådan här födelsedag är dock att man har all uppvaktning att se framemot! Men herregud jag är väldigt lyckligt lottad ändå, finns så många människor som har det så jobbigt med sjukdomar, dödsfall, misshandel, våltänkter, övergrepp, hemlösa etc. Jag har det faktiskt väldigt bra ;-)

söndag 28 november 2010

Någon som tycker värmen är skön!

Så är det Cooper och Smulan! Cooper (hunden) har väldigt korta morrhår, de blir alldeles svedda av att ligga så nära brasan. Men gud vad han älskar värmen!

Har haft migrän i flera dagar nu i veckan men har kunnat häva det med tabletter hela tiden. I torsdags gick det inte, så hela kvällen, natten och fredagen bultade huvudet och ögat så jag blev knäpp. Inte blev det bättre av vädret som har varit katastrofalt hela helgen. Det har snöat från alla håll och kanter, blåsigt som sjutton och ljuset har varit så skarpt att man fått huvudvärk. Det är ju vitt överallt! På marken, i luften och på hela himlen!

Hästarna står faktiskt inne på nätterna nu. De senaste dagarna har de varit åtta snöhästar i hagarna. Va snopen jag blev av att helt plötsligt ha 8 skimmlar! Det lustiga är att våra islandsfödda pållar är de som helst vill in, medan de svenskfödda också gärna vill in men det anstränger sig inte lika mycket. De islandsfödda vandrar vid grinden, gnäggar som galningar och praktiskt taget travar eller galopperar in i stallet! De svenskfödda kanske vet att de kommer in för eller senare? Haha roliga är de iallafall!

Imorgon är det min födelsedag vilket är lite kul även om jag inte uppskattar att bli äldre! På jobbet imorn är det a-dag men slutar ganska tidigt så då ska jag iväg och hämta tårta som är beställd, för på kvällen kommer familjen!

Fler presentationer av våra hästar kommer!

tisdag 23 november 2010

Presentation av våra hästar: Elfur 012 frá Búðarhóli

Elfur som vi bara kallar henne är en 2:a klass sto med 102 i blup, född 1990 på Island, importerad till Sverige 2008. Hon är musblack eller brunblack till färgen med en liten stjärna och ca 138 cm hög. På Island blev hon bedömd (till 7,89) och tävlad för att sedan sättas i avel. Hon har fått sammanlagt 13 föl från 7 års ålder.

Härstamning:
e: Blakkur frá Reykjum

u: Dís 52 frá Búðarhóli

ue: Flugar frá Flugumýri


Elfur är en av de omdiskuterade auktionshästarna från 2009 och en av de som var i sämst skick som även figurerade i media. För att göra en lång historia kort var det ett par som skulle flytta tillbaka till Sverige från Island när bankerna kraschade på Island. De tog med sig strax över 40 hästar, hälften kom i dec 2008 (bla Elfur) och hälften kom i jan 2009 (bla Týri som vi kommer presentera senare). Problemet var bara att paret trodde att de skulle få tillbaka pengar på momsen men eftersom de inte var ett registrerat företag i Sverige fick de inte det. I och med det så kunde de inte betala transportören vilket gjorde att transportören behöll alla passen. Eftersom de inte fick ut passen på hästarna och redan hade ont om pengar hade de inte råd att köpa mat till dem eller sälja någon häst. Den 13 maj 2009 beslog tog polisen alla hästarna, då hade de stått instängda i ett kostall dygnet runt utan mat i nästan 6 månader.

Alla hästarna klarade sig ändå fint, 4 av hästarna hade dessutom under dessa tragiska förhållanden fått föl eller skulle precis föla. Endast ett sto kastade sitt föl. Elfur hade ett underbart litet hingstföl vid sidan när vi köpte henne 2,5 månad efter att hästarna beslog togs.

Under hela 2009 och början av 2010 fick Elfur bara vila samt äta upp sig vilket gick relativt fort. Det jag tycker jourhemmet gjorde fel var att de gav dessa totalt utmärglade hästar fri tillgång på grovfoder. Jag tycker inte det är konstigt att hästarna inte går upp i vikt på det sättet. När hon kom hem till oss kontrollerade vi allt Elfur fick i sig och poff så ökade hon fort i vikt.

Under våren 2010 började vi rida henne. Vi tog det väldigt lugnt i början eftersom hon med största sannolikhet inte har blivit riden på ca 13 år. Men allt har gått kanonbra, hon är vår lilla stjärna och tycker det är så kul! Under en långritt i början av september var det flera stycken som trodde att Elfur var en unghäst på 3-4 år och höll på smälla av när jag berättade att hon var 20 år och en av auktionshästarna.

Elfur kan tölta fort som en galning och ibland är jag lite sugen på att ställa upp i någon liten tävling med henne men jag vet inte.... Hennes enda fel är att när Elfur blir laddad så biter hon sig fast på bettet men det är bara att släppa/lätta så har hon inte så mycket att dra i och då kommer hon på sig själv. Det försvinner mer och mer med träningen hon får och idag kan man bara skratta åt det men det är lite unghäst fasoner nästan men å andra sidan är hon ju nästan en unghäst ridmässigt. Det som är så underbart är att hon trots det hon har varit med om så är hon så positiv och litar på oss människor!

En sak är säker, henne säljer vi ALDRIG!

måndag 22 november 2010

Presentation av våra hästar: Birkir från Indal

Birkir eller Farbror Birk som han kallas är en riktig häst med stort H. Även han är en valack född 1994 (svenskfödd) med en blup på 99 och mörkbrun till färgen, inga vita hårstrån någonstans på kroppen. Förutom Birk kallas han för Zlatan eftersom han tycker att han störst, bäst och vackrast! Han har en sådan naturlig pondus i hagen så ingen pålle vågar ifrågasätta honom, (vilket nog är tur för han skulle nog inte orka göra så mycket haha).

Härstamning;

e: Svalur frá Glæsibæ
u: Mygla frá Lækjarbakka

ue: Okänd


Birk köpte vi i början av 2010 som ridhäst till Kristian eftersom Kristian med sin längd (191 cm) behövde en lite större häst. Birk är verkligen en stor kille på alla sätt. Han har en mankhöjd på ca 145 cm och var ganska överviktig när han kom hit. Med lite bantning så är han betydligt smärtare i kroppen men det är nog bara att acceptera att Farbror Birk har en sådan där "kraftig benstomme" som många av oss tjejer har.

Han är oerhört snäll och ganska lat. Varför ska man ut och springa för? Visst kan det tända till hos Farbror Birk också men det är framför allt när man rider ut med flera andra hästar och det blir lite race, men det svalnar rätt fort eftersom det då blir lite jobbigt och då är det skönare att ta det lungt så kan de andra springa benen av sig!

Birk är en riktig farbror som gärna tar hand om och uppfostrar de yngre förmågorna. Men gäller det mat eller godis så finns det inga plikter som är viktigare! Misstänker han att du har något står han vid grinden och bara väntar för envis det är han som få! I hans tidigare liv var han nog en buffel dels pga sin envishet men även pga att han lätt blir lite bufflig om han får chansen.

När man rider Farbror Birk måste man ha en mjuk hand för blir man för hård i handen eller låser den så drar han tyglarna ur händerna på en, hela tiden. Så en ruggigt bra läromästare är han och döskön att rida barbacka på! Dock är det inte riktigt lika skönt längre eftersom han har blivit smalare över ryggen....

I somras skadade sig Birk under ett ridpass, helt plötsligt på en travvolt så tog han ett jämfota hopp med bakbenen och var sedan blockhalt. Det var bara att åka till veterinären och röntga men som tur var hittades ingenting på röntgen utan det konstaterades att det var en ordentlig vrickning. Det blev behandling, cortisonspruta, fler behandlingar och fler cortisonsprutor eftersom han inte blev riktigt bra. Idag är han återställd och fit for fight igen men med tanke på hans ålder, sin kraftiga byggnad och vrickningen så tar Farbror Birk det ganska lungt. Klart han kan få en galopp på fältet men vi tänker oss för en gång innan bara.

söndag 21 november 2010

Presentation av våra hästar: Eidfaxi från Bernalt

Eddie som han kallas är helt enkelt världens underbaraste kille! Han är en valack född 2006 (svenskfödd) med en blup på 100. Färgen är isabell men på höst, vinter och vår blir han helvit. Däremot tror jag han har varit en gris i sitt förra liv för han älskar att rulla sig i allt som kan ge fläckar eller så vill han bara se ut som alla våra andra mörbruna hästar *haha*

Härstamning;
e: Þorsteinn frá Þjótanda
u: Dama frá Skammbeinsstöðum 1
ue: Stígandi frá Hvolsvelli

Vi köpte honom när han bara var nästan två år av en av mina elever, då var han inte hanterad så mycket och när vi skulle köra hem honom så hade de förberett med droger etc men vi ville pröva utan och det gick bra, klart han var orolig men vi slängde oss in i bilen och körde hem!

Han går även under namnet Långben eftersom han är ja som Långben! Han är nyfiken och vill hela tiden ha koll på vad man gör. Dock tycker han inte om när matte ska hålla på och pussas, alltså det är ju pinsamt, jag är liksom en tuff cool kille då kan man inte hålla på så där!

Eddies enda fel är hans man och pannlugg.... Det är en riktig afrokrull! Sådan där riktig fölkrull och tyvärr verkar det inte försvinna, dock ser han lite busig ut ;-)

I våras (2010) fick jag för mig att han skulle bli för liten för mig (Eddie är ca 135 cm), jag är ju visserligen inte speciellt lång men kraftigt byggd. Så vips så blev han såld till Öland. Hon som köpte honom sadelvande honom och hann även sitta upp på honom men tyvärr blev han skadad riktigt ordentligt. Troligen var det en spark men bakterierna gick in i benet och benmärgen då det blev en liten spricka. Eddie blev jättesjuk och veterinärerna funderade på att döma ut honom. Jag satt mest och grät här hemma.... Till slut började penicillinen att värka och han blev bättre (vilket var tur för det var hans sista chans). Hon som ägde honom beslöt sig för att sälja honom och efter flera funderingar, samtal med veterinären, försäkringsbolag och rån av några banker köpte vi tillbaka honom.

Han var borta härifrån i ca 4 månader och i början kände jag inte riktigt igen honom, rent fysiskt hade han tappat i vikt samt jättemycket av sin man och svans eftersom han hade spenderat några månader i boxvila och hade alltså brist på solljus.... Psykiskt så var han avståndstagande och kändes både arg och ledsen.

Men nu är alltså min lilla älskling hemma igen och har dessutom återgått mer och mer till sitt gamla underbara jag, som Långben! I samrådan med veterinären ska Eddie vila och bara få vara häst fram till våren då han ska börja skrittas. Dock ska vi träna lite på bilar då han tydligen har blivit skrämd av en glassbil när han har gått som handhäst.

Fartfylld dag

Fy farao va kul det är att undervisa och fasiken va mina elever är duktiga, både hästar och ryttare! Jag växer som människa och tränare varje gång jag får äran att träna er alla! Puss och kram på er!

lördag 20 november 2010

Oj vad inlägg

det blev ikväll då ;-)

Blev fler träningar imorn, underbara H+E kommer hem hit imorn efter alla sjöbo träningarna imorn. Det var ett tag sedan, ska bli så kul! Dessutom har de en ny ponny ;-)

Måste bara skicka en hyllning till programmet "Så mycket bättre" gud så bra det är! Både Petter och Petra har verkligen stigit i mina ögon, så sanslöst kreativa och helt otroligt duktiga! En lördagkväll med dem alla gör verkligen allt!

Köpa hästgård?


Jultorp Ranch är till salu! Kanske inte vore så dumt.....
Hmm lite sent att lämna in en lottokupong va?

Kolla in http://www.hemnet.se/beskrivning/695971?r=3

Eller http://www.jultorpranch.se/

Long time, no see

Känns som det var år och dagar sedan min sista inlägg vilket det nästan är.
Blev ett lite ofrivilligt avbrott pga att jag har lite för mycket att göra och inte har tid till att uppdatera bloggen som jag ville. Det kändes bara så jobbigt och när några personer i min närhet dessutom gick bakom ryggen på mig så blev jag bara så ledsen, sårad och besviken så jag orkade inte längre. Tiden läker väl alla sår och nu kände jag helt plötsligt ett sådant sug efter att göra en uppdatering!

Jag jobbar fortfarande som en idiot (men det trivs jag ju med) och har världens underbaraste kollegor! Dock har jag varit sjuk mycket under hösten, har varit förkyld 4 ggr på 3 månader vilket inte riktigt är jag. Jag brukar mycket sällan vara sjuk.....

Pållarna mår strålande, min älskade Eddie är ju tillbaka vilket känns underbart. Han börjar sakteligen återgå till sitt normala igen för i början kände jag inte riktigt igen honom. Skella växer och frodas, jäklar va söt och kelsjuk den tjejen är!
Har tre hästar ute till försäljning och på två av dem så har jag haft några seriösa spekulanter dock återstår att se vad som händer. Vill ju hitta det perfekta hemmet och säljer dem inte till första bästa!
Draupnir blev ju såld i stort sett direkt och har verkligen kommit till ett toppenhem! Var och hälsade på honom för två veckor sedan och han mår prima. De älskar honom över allt annat så det känns underbart!

Imorgon blir det träningar för hela slanten först till Vanstad och sedan vidare till Blentarp! Min elever är verkligen underbara även om de ibland hatar mig för att de får slita så mycket ;-) Har en del nya elever som vill börja rida för mig, det är bara frågan var jag ska göra plats för dem? Men det är ju ett positivt problem!

Avslutningsvis måste jag även ge ett litet filmtips; Var och såg den nya Harry Potter filmen igår och det var hemskt bra. Mörk, känslosam, händelserik, lugn och eftertänksam. Ser verkligen fram emot den sista delen!