Fick ett brev som löd;
Hej!
Bakgrund
Vi köpte i slutet av december en första ponny till min dotter. Hon rider honom
5 dgr i veckan (lättare ridning blir det ju men både uteritt, i paddock och
ibland lite hoppning). Utöver det rider en vuxen duktig ryttare vår ponny en
gång i veckan och själv har jag ridit honom en gång i veckan. Skulle vi inte
hinna rida honom någon dag brukar vi longera honom i grimma. När jag rider
honom har jag ridit ut skrittat och travat mycket för att få upp kondition men
nu också lagt in mer galopp så att han får springa av sig lite. När vår dotter
rider honom blir det ju mest för att hon skall lära sig att rida ponnyn medans
när vår medryttare rider blir fokus mer på att hästen skall få sitt.
Vår medryttare har berättat att ponnyn blir tjurig/envis när hon försöker rida
ihop honom i dressyren och att han inte vill jobba ordentligt under sig.
Fick besked av ponnyns förförra ägare (som vi fått kontakt med av en slump)
att ponnyn ibland kan få låsningar i korsyggen, som ger dessa symtom, och att
det då hjälper med kiropraktor.
Jag har varit hos veterinär för att utesluta hälta och nu varit hos
kiropraktorn och mycket riktigt hade han en ordentlig låsning i korsryggen som
suttit där ett tag. Ponnyn har haft en ägare emellan på två år och under den
tiden har han inte fått någon kiropraktorbehandling.
Jag fick besked av kiropraktorn att ponnyn är svagare i hö sida. Detta är en
alroundponny åt dressyr och min dotter har dressyrintresse men vill kunna hoppa
lite även om det inte blir så högt.
Nu till min fråga:
Hur hjälper vi vår ponny för att bli starkare i hö sida? Bygga upp muskler
runt korset för att på så sätt stärka och förebygga låsningar? Träningstips
både från marken och i ridningen vore bra. Har också en tjej som kan tömköra
honom om det är att rekommendera. Bör vi longera honom på annat sätt än i
grimma? Tänker själv att serpentinbågar och mycket skrittövningar vore bra för
honom i ridningen.
Vi är noga med att värma upp honom i skritt på rakt spår oavsett om han skall
ridas i paddock eller longeras, likadant avslutar vi alltid i skritt på rakt
spår då vi skrittar ut på grusvägen en promenad på cirka 10-15 minuter.
Stretchar bog och framben då han är stel i bogen efter råd från massör men
tänker att jag väl även behöver stretcha hans bakben? Låter honom gå med
sommartäcke då jag inte vill att han skall bli kall över ryggen då de går ute
nattetid. Använda liniment förebyggande liksom ridtäcke kallare dagar?
Tacksam för råd hur jag skall tänka för att lägga upp ett bra träningsprogram
för honom.
Hälsningar
Kristina, ponnymamma och medryttare.
Hej!
Jag skulle för det första låta er ponny bli regelbundet genomgången av en kiropraktor.
Utöver detta så skulle jag satsa (förutom vanlig ridning) på tömkörning (1-2 ggr/vecka) och löshoppning (1 g/vecka).
Att longera hästen i träns, grimma eller kapson har ingen som helst verkan utan är enbart till för att motionera hästen och tyvärr är det allt för vanligt att hästarna blir just sneda vid longering eftersom de belastas fel....
När det gäller ridning för att bygga upp muskler i hela ryggen och bakdelen så är uteritter med mycket klättring jättebra även att rida på ojämt underlag (ute i terrängen).
En del av oss bor ju på ett sådant ställe att vi kanske inte har så mycket skogterräng och då är markarbete, bommar och cavaletti bra. Det hjälper hästen att lyfta på benen och arbeta med hela sin överlinje och ända bak till svansen.
Dressyrmässigt är det kanonbra att ni värmer upp ordentligt! Rida mycket i skritt är något många glömmer men som ger väldigt mycket! Serpentiner är som du säger jättebra, ökningar och minskning av tempot är också kanonbra samt tempoväxlingar mellan olika gångarter. Rid hellre tex i skritt och känn att ni får honom att samla och forma sig korrekt på en volt än att man travar runt utan att få med sig bakkärran.
Tänk dock på att ställa höga krav korta stunder för han kan lätt få träningsvärk och vi vill inte att han ska förknippa ridning/träning med smärta! När medryttaren påpekade att han blir tjurig/envis när hon ställer krav är det garanterat för att han har ont eller är rädd för att de ska göra ont! Så ta några steg tillbaka och börja om och tänk på att ni kan inte ställa samma krav på honom när han har haft mycket problem sedan innan som med en tävlingsponny som inte har några direkta problem.
Sist men inte minst ta hjälp av en duktig tränare/instruktör på er hemmaplan som kan hjälpa er för hon kan se när hästen verkligen jobbar rätt!
Lycka till!
söndag 3 juli 2011
måndag 6 juni 2011
Sitskurs med praktiska övningar
Sugen på att gå en sitskurs med fokus på sitsen och praktiska övningar på hur vi kan förbättra den?
På denna kurs arbetar vi med ryttarens sits och tittar både på ryttarens förutsättningar i sadeln men även på vad vi kan göra här och nu för att lösa spänningar i våra kroppar. Vi använder många praktiska övningar för att öka vår kroppsmedvetenhet och direkt kunna känna/se skillnaden. Vi anpassar nivån individuellt efter varje ryttares önskemål.
Datum: Lördagen den 11 juni kl 09,00-15,00
Plats: Graneborg, Tomelilla
Pris: 450 kr för medlemmar i Örlingur, 550 kr för icke medlemmar.
Åskådare 120 kr för medlemmar i Örlingur, 175 kr för icke medlemmar
För deltagare med häst ingår enklare lunch, för åskådare finns enklare lunch samt fika att köpa
Anmäl dig till info@orlingur.se
lördag 4 juni 2011
Sugen på att gå en spännande kurs?
Kan varmt rekommendera dessa kurser!
(Och anger du att du har deltagit på någon av Ann Lindbergs clinics eller mitt namn så får du lite rabatt)
Equine Awareness - för dig
som vill uppnå större lugn,
närvaro och medvetenhet
eller
Fri från rädsla - för dig som
vill känna dig trygg att göra
allt du vill med din häst
Läs mer på http://www.scribd.com/doc/57040799/kursblad-Hjortholmen
Anmälan på www.catalyzator.se! Där finns all information du behöver.
(Och anger du att du har deltagit på någon av Ann Lindbergs clinics eller mitt namn så får du lite rabatt)
Equine Awareness - för dig
som vill uppnå större lugn,
närvaro och medvetenhet
eller
Fri från rädsla - för dig som
vill känna dig trygg att göra
allt du vill med din häst
Läs mer på http://www.scribd.com/doc/57040799/kursblad-Hjortholmen
Anmälan på www.catalyzator.se! Där finns all information du behöver.
onsdag 18 maj 2011
Lämnade iväg min häst men fick mer än jag ville tillbaka!
Fick ett brev som löd;
Hejsan, kom in på din blogg när jag satt och letade efter lite info om problem med hästar. Väldig bra blogg måste jag säga=) Jag har en halvblods valack på 6år efter Briar, 170cm. Han är min egen uppfödning. Nu har han dock varit bort i några år.
Allra först var han hos en tjej i skåne som brukar ta emot unghästar från på inridning och det var just därför som han var där. Så redan där började egentligen problemen fast ej så allvarliga som nu. Det han gjorde då var att kasta av ryttaren och han blev själv väldigt rädd när de ramlade av honom. Hästen har genomgått röntgen under tiden han stod hos henne för att jag funderade på om han hade något problem. Vid röntgen visade det sig att han hade en låsning i nacken och en i korset. Efter det har han gått på regelbunden massage, fick vila en hel sommar och lite till och skall nu vara helt frisk. Efter att han var hos henne stod han hos en mycket känd och duktig ryttare. Eftersom att hon inte ville rida honom mer då hon ansåg att hon inte klarade det.
Men efter några veckor hos denna tränare så säger de med att hästen ej går att rida, står inte still, och går ej att komma upp på. De säger sen att de hade satt honom i skritt maskin, (vilket han aldrig tidigare har gått i tidigare) och att det tydligen enligt dem hade gått bra. Detta tror jag då inte ett skvatt på. Utan jag är rädd att han har gått kull el något liknade. Han står just nu nere i Skåne hos en mycket duktig tränare som har stor vana av unghästar, hästar överlag och lång erfarenhet, en vän till mig. Men trots detta så är det väldigt stora problem med denna häst. För när den här vännen till mig skulle hämta honom så var han totalt livrädd. Hon har nu haft honom i ca 6-7 månader, hon jobbar honom från marken vilket hon är duktig på och vunnit mycket priser m.m, och har även ridit honom lite men med blandat resultat. Han är oerhört spörädd och väldigt, väldigt misstänksam för människor och i stort sett allt. Han står som sagt inte still vid uppsittning, kastar av ryttaren och bara får panik. Redan vid sadling blir han mycket spänd. Hon har tömkört, longerat, ja allt vad man kan komma på. Jag funderarnu på om han ska komma hem till mig för att jag själv ska jobba med honom.Har funderingar på att bara släppa honom i hagen och låta honom gå där i ca 2 år och bara borsta och mysa med honom för att visa att man ej är farlig och efter det sen sakta, sakta börja om. Jag ska nog säga att jag själv inte är så stor utan bara 1,60cm och väger kanske 55kg. Vad ska jag göra? var ska jag börja och hur? Tack på förhand
Även till dig kan jag bara beklaga det som har hänt! Vi tror man ska få hjälp av proffessionella hästmänniskor men många gånger skapar det bara mer problem. Finns allt för mycket okunniga och oseriösa hästmänniskor därute och jag förvånas fortfarande av hur de kan fortsätta att driva sin verksamhet trots alla negativa omdömmen som finns om man bara letar lite.
För dig gäller samma svar som för läsarbrevet innan, du måste bli en trygg ledare och många av svaren finns i tidigare svar så sätt dig och läs :-)
Hade det varit min häst så hade jag också ställt av honom och bara låtit honom vara samt umgåtts, myst och pysslat med honom som du skriver. Dock hade jag inte låtit honom stå i 2 år utan enbart i någon, några månader för problemen kommer inte vara borta om två år. Bilderna finns kvar och kommer visa sig igen. Men låt honom få hämta sig först och börja sedan om lite från början med honom, första månaden jobbar du tex bara från marken för att succesivt komma upp i sadeln. Har du inte bråttom så kommer det gå fort!
Bli en trygg ledare och vän och visa honom att inget ont kan hända när du finns där, låt honom möta problemen med dig vid sin sida så kommer du ha en vän för livet.
Vet att jag är tjatig men det finns ingen bättre och kunnigare än Monty Roberts så kolla på hans filmer finns både att köpa och på nätet. I Sverige finns det en person som är certifierad av Monty Roberts och det är Ann Lindberg - Hästpedagogen, sök även på henne så kan du få mycket hjälp!
Ett varmt lycka till men ni har framtiden för er! Hör av dig om du har fler frågor!
Hejsan, kom in på din blogg när jag satt och letade efter lite info om problem med hästar. Väldig bra blogg måste jag säga=) Jag har en halvblods valack på 6år efter Briar, 170cm. Han är min egen uppfödning. Nu har han dock varit bort i några år.
Allra först var han hos en tjej i skåne som brukar ta emot unghästar från på inridning och det var just därför som han var där. Så redan där började egentligen problemen fast ej så allvarliga som nu. Det han gjorde då var att kasta av ryttaren och han blev själv väldigt rädd när de ramlade av honom. Hästen har genomgått röntgen under tiden han stod hos henne för att jag funderade på om han hade något problem. Vid röntgen visade det sig att han hade en låsning i nacken och en i korset. Efter det har han gått på regelbunden massage, fick vila en hel sommar och lite till och skall nu vara helt frisk. Efter att han var hos henne stod han hos en mycket känd och duktig ryttare. Eftersom att hon inte ville rida honom mer då hon ansåg att hon inte klarade det.
Men efter några veckor hos denna tränare så säger de med att hästen ej går att rida, står inte still, och går ej att komma upp på. De säger sen att de hade satt honom i skritt maskin, (vilket han aldrig tidigare har gått i tidigare) och att det tydligen enligt dem hade gått bra. Detta tror jag då inte ett skvatt på. Utan jag är rädd att han har gått kull el något liknade. Han står just nu nere i Skåne hos en mycket duktig tränare som har stor vana av unghästar, hästar överlag och lång erfarenhet, en vän till mig. Men trots detta så är det väldigt stora problem med denna häst. För när den här vännen till mig skulle hämta honom så var han totalt livrädd. Hon har nu haft honom i ca 6-7 månader, hon jobbar honom från marken vilket hon är duktig på och vunnit mycket priser m.m, och har även ridit honom lite men med blandat resultat. Han är oerhört spörädd och väldigt, väldigt misstänksam för människor och i stort sett allt. Han står som sagt inte still vid uppsittning, kastar av ryttaren och bara får panik. Redan vid sadling blir han mycket spänd. Hon har tömkört, longerat, ja allt vad man kan komma på. Jag funderarnu på om han ska komma hem till mig för att jag själv ska jobba med honom.Har funderingar på att bara släppa honom i hagen och låta honom gå där i ca 2 år och bara borsta och mysa med honom för att visa att man ej är farlig och efter det sen sakta, sakta börja om. Jag ska nog säga att jag själv inte är så stor utan bara 1,60cm och väger kanske 55kg. Vad ska jag göra? var ska jag börja och hur? Tack på förhand
Även till dig kan jag bara beklaga det som har hänt! Vi tror man ska få hjälp av proffessionella hästmänniskor men många gånger skapar det bara mer problem. Finns allt för mycket okunniga och oseriösa hästmänniskor därute och jag förvånas fortfarande av hur de kan fortsätta att driva sin verksamhet trots alla negativa omdömmen som finns om man bara letar lite.
För dig gäller samma svar som för läsarbrevet innan, du måste bli en trygg ledare och många av svaren finns i tidigare svar så sätt dig och läs :-)
Hade det varit min häst så hade jag också ställt av honom och bara låtit honom vara samt umgåtts, myst och pysslat med honom som du skriver. Dock hade jag inte låtit honom stå i 2 år utan enbart i någon, några månader för problemen kommer inte vara borta om två år. Bilderna finns kvar och kommer visa sig igen. Men låt honom få hämta sig först och börja sedan om lite från början med honom, första månaden jobbar du tex bara från marken för att succesivt komma upp i sadeln. Har du inte bråttom så kommer det gå fort!
Bli en trygg ledare och vän och visa honom att inget ont kan hända när du finns där, låt honom möta problemen med dig vid sin sida så kommer du ha en vän för livet.
Vet att jag är tjatig men det finns ingen bättre och kunnigare än Monty Roberts så kolla på hans filmer finns både att köpa och på nätet. I Sverige finns det en person som är certifierad av Monty Roberts och det är Ann Lindberg - Hästpedagogen, sök även på henne så kan du få mycket hjälp!
Ett varmt lycka till men ni har framtiden för er! Hör av dig om du har fler frågor!
tisdag 17 maj 2011
Två hästproblem
Fick ett brev som löd;
Hejsan! Jag har nu fått problem med båda mina hästar, vill gärna ställa allt till rätta men jag vet inte hur. Den första hästen som jag har problem med är ett sto, hon är 6 år och vi har fött upp henne själv. Hon blir jättebråkig och sur när hon får stå. Fick efter mycket kämpande ordning på hästen och jag lämnade ut henne på foder. Foderägaren var icke seriös och när hon tröttnade lämnade hon hästen kvar och flyttade, hästen stod då i 2 månader och när hon kom tillbaka till mig var vi tillbaka på ruta ett igen + några nya problem...
För det första är hon jättejobbig att sadla, man får brottas med henne för att få på sadeln. Det tar väldigt lång tid.. Hon verkar väldigt spänd och orolig och när sadeln väl är på trampar hon på stället.. aldrig är alla fötterna i marken. För det andra är hon jobbig och svår att komma upp på, det backas, går framåt, åt sidan och överallt bara för att slippa ryttaren ( hon bits också). Det tar mig mellan 10-45 min att komma upp på henne.. För det tredje har hon nästan av vissa ryttare när dom rider henne ( sån tur är har det inte hänt mig än så länge, men nästan alla andra). hon bockar och slutar inte förns hon har vunnit. Jag var med första gången detta hände och det var med hennes fd foderägare. Det som hände då var att min häst blev väldigt stressad när vi hade ridit vilse i skogen ( jag var med på en annan häst) då vi inte kunde ta oss hem pg av ett berg där hästarna inte kunde ta sig fram. foderägaren var mkt stressad och när jag bestämde mig för att försöka hitta en väg tillbaka med hästen jag red fick min häst panik och började bockade tills ryttaren skrämt kastade sig av. Min häst är också väldigt negativ till arbete. Hon är ofta orolig och rädd men absolut inte tittig på föremål eller så.. utan hon är mer rädd vid olika tillfällen. Hur kan hon bli trygg/bättre?
Min andra häst är en liten ponny på 5 år. Hon är en körhäst som jag kört in själv, allt har verkligen gått jättebra med henne men för en vecka sen förändrades allt. När jag körde började hon skena och efter att försökt få stopp på henne föll jag ur, min ponny skenade iväg rakt genom staketet och ut på vägen och försvann. Hon hittades ca en timme senare en bit bort, oskadd, trodde jag. Jag tog henne till vagnen och hon fick gå runt med den efter sig ( den var inte fastspänd utan drogs av medhjälpare) och allt verkade bra.. Problemet är nu att efter det här är hon livrädd. I hagen verkar hon trygg men så fort jag tar ut henne eller in henne i stallet blir hon stressad. jag brukar gå ut och gå med henne men nu går inte det längre eftersom hon får panik och vill springa hem. Hon är verkligen skräckslagen och är svår att få kontakt med. Fast även om hon är svår att hålla i verkar hon trött.. förut var hon en glad och framåt ponny.
Tack på förhand! / orolig hästägare till två hästar som en gång var underbara.
Måste bara beklaga vad som har hänt med dina två hästar och om det inte redan har blivit bättre så hoppas jag att det snart ska bli det.
Vad som är väldigt tydligt med din stora häst är att hon saknar ett trygg ledare. Eftersom hon saknar det så måste hon ta över, för tar hon inte över så kommer hon bli uppäten (hästens instinkter). För att du ska bli en trygg ledare så skulle du läsa några tidigare svar jag har gett då jag har tagit upp i stort sett samma sak;
http://ryttarcoach.blogspot.com/search/label/L%C3%A4sarbrev
-Kan inte stå själv i stallet
-Omöjlig att hantera eller rida, dessutom spränger han staketet!
-Bockar och sticker...
-Min häst är jättesur att dra sadelgjorden!
-Är min häst en problemhäst?
m.m.
Även om en del av svaren kanske inte rör dina problem till 100% så tränas problemen likadant.
Får du bara henne att känna trygghet från marken så kommer alla dina problem lösa sig. Du måste förstå vad mycket dåliga bilder hon har fått av människor och du måste se till att skapa fler bra bilder än de dåliga... Så lägg all ridning åt sidan ett tag och umgås med henne och träna henne från marken, dock kan den träningen bestå av att stå själv i stallet, sadlas, tömköras etc.
Var bor du? Har du möjlighet skulle jag ringa Hästpedagogen Ann Lindberg för hjälp (Skåne) i annat fall sök på nätet och titta på filmer med Monty Roberts så ser du hur du tränar hästar med dessa typer av problem utan våld eller tvång!
Din ponny är ett liknande problem även om hon visar det genom att bli mer rädd. Något hände när ni var ute och körde och detta måste du hjälpa henne att komma igenom. Det gäller att du bara är lugn och trygg med henne och inte börjar skrika, rycka och slita i henne när hon stressar upp sig för då eldar du på hennes beteende och varför skulle hon då vilja kvar hos dig?
Om båda två får panik, vem ska då lösa situationen? Du måste hålla huvudet kallt i alla lägen!
Jag är ledsen att du får ett så tråkigt svar men den enda vägen till lösningen ligger hos dig och att du kan stå för tryggheten samt ledarskapet. Så läs här på bloggen så kommer du hitta massor med sätt att träna på och glöm inte, ha tålamod!
Sist men inte minst ett råd - titta inte någon av dina hästar i ögonen när de blir rädda eller stressar upp sig!
Lycka till och hör av dig om du har fler frågor!
Hejsan! Jag har nu fått problem med båda mina hästar, vill gärna ställa allt till rätta men jag vet inte hur. Den första hästen som jag har problem med är ett sto, hon är 6 år och vi har fött upp henne själv. Hon blir jättebråkig och sur när hon får stå. Fick efter mycket kämpande ordning på hästen och jag lämnade ut henne på foder. Foderägaren var icke seriös och när hon tröttnade lämnade hon hästen kvar och flyttade, hästen stod då i 2 månader och när hon kom tillbaka till mig var vi tillbaka på ruta ett igen + några nya problem...
För det första är hon jättejobbig att sadla, man får brottas med henne för att få på sadeln. Det tar väldigt lång tid.. Hon verkar väldigt spänd och orolig och när sadeln väl är på trampar hon på stället.. aldrig är alla fötterna i marken. För det andra är hon jobbig och svår att komma upp på, det backas, går framåt, åt sidan och överallt bara för att slippa ryttaren ( hon bits också). Det tar mig mellan 10-45 min att komma upp på henne.. För det tredje har hon nästan av vissa ryttare när dom rider henne ( sån tur är har det inte hänt mig än så länge, men nästan alla andra). hon bockar och slutar inte förns hon har vunnit. Jag var med första gången detta hände och det var med hennes fd foderägare. Det som hände då var att min häst blev väldigt stressad när vi hade ridit vilse i skogen ( jag var med på en annan häst) då vi inte kunde ta oss hem pg av ett berg där hästarna inte kunde ta sig fram. foderägaren var mkt stressad och när jag bestämde mig för att försöka hitta en väg tillbaka med hästen jag red fick min häst panik och började bockade tills ryttaren skrämt kastade sig av. Min häst är också väldigt negativ till arbete. Hon är ofta orolig och rädd men absolut inte tittig på föremål eller så.. utan hon är mer rädd vid olika tillfällen. Hur kan hon bli trygg/bättre?
Min andra häst är en liten ponny på 5 år. Hon är en körhäst som jag kört in själv, allt har verkligen gått jättebra med henne men för en vecka sen förändrades allt. När jag körde började hon skena och efter att försökt få stopp på henne föll jag ur, min ponny skenade iväg rakt genom staketet och ut på vägen och försvann. Hon hittades ca en timme senare en bit bort, oskadd, trodde jag. Jag tog henne till vagnen och hon fick gå runt med den efter sig ( den var inte fastspänd utan drogs av medhjälpare) och allt verkade bra.. Problemet är nu att efter det här är hon livrädd. I hagen verkar hon trygg men så fort jag tar ut henne eller in henne i stallet blir hon stressad. jag brukar gå ut och gå med henne men nu går inte det längre eftersom hon får panik och vill springa hem. Hon är verkligen skräckslagen och är svår att få kontakt med. Fast även om hon är svår att hålla i verkar hon trött.. förut var hon en glad och framåt ponny.
Tack på förhand! / orolig hästägare till två hästar som en gång var underbara.
Måste bara beklaga vad som har hänt med dina två hästar och om det inte redan har blivit bättre så hoppas jag att det snart ska bli det.
Vad som är väldigt tydligt med din stora häst är att hon saknar ett trygg ledare. Eftersom hon saknar det så måste hon ta över, för tar hon inte över så kommer hon bli uppäten (hästens instinkter). För att du ska bli en trygg ledare så skulle du läsa några tidigare svar jag har gett då jag har tagit upp i stort sett samma sak;
http://ryttarcoach.blogspot.com/search/label/L%C3%A4sarbrev
-Kan inte stå själv i stallet
-Omöjlig att hantera eller rida, dessutom spränger han staketet!
-Bockar och sticker...
-Min häst är jättesur att dra sadelgjorden!
-Är min häst en problemhäst?
m.m.
Även om en del av svaren kanske inte rör dina problem till 100% så tränas problemen likadant.
Får du bara henne att känna trygghet från marken så kommer alla dina problem lösa sig. Du måste förstå vad mycket dåliga bilder hon har fått av människor och du måste se till att skapa fler bra bilder än de dåliga... Så lägg all ridning åt sidan ett tag och umgås med henne och träna henne från marken, dock kan den träningen bestå av att stå själv i stallet, sadlas, tömköras etc.
Var bor du? Har du möjlighet skulle jag ringa Hästpedagogen Ann Lindberg för hjälp (Skåne) i annat fall sök på nätet och titta på filmer med Monty Roberts så ser du hur du tränar hästar med dessa typer av problem utan våld eller tvång!
Din ponny är ett liknande problem även om hon visar det genom att bli mer rädd. Något hände när ni var ute och körde och detta måste du hjälpa henne att komma igenom. Det gäller att du bara är lugn och trygg med henne och inte börjar skrika, rycka och slita i henne när hon stressar upp sig för då eldar du på hennes beteende och varför skulle hon då vilja kvar hos dig?
Om båda två får panik, vem ska då lösa situationen? Du måste hålla huvudet kallt i alla lägen!
Jag är ledsen att du får ett så tråkigt svar men den enda vägen till lösningen ligger hos dig och att du kan stå för tryggheten samt ledarskapet. Så läs här på bloggen så kommer du hitta massor med sätt att träna på och glöm inte, ha tålamod!
Sist men inte minst ett råd - titta inte någon av dina hästar i ögonen när de blir rädda eller stressar upp sig!
Lycka till och hör av dig om du har fler frågor!
måndag 16 maj 2011
Min häst gapar jättemycket!
Fick ett brev som löd;
hej igen
tycker mycket om din blogg:))
mitt problem gäller min häst.som vi har haft nu i 3 månader.Hon är en unghäst.(f.d travare)När jag ska tränsa henne gapar hon snällt,bara att styra in bettet.Hon gapar hela tiden,ut med tungan i mungipan.....Tuggar onormalt mycket på bettet.Upplever att hon tycker det är obehagligt på nåt sätt.I början testade jag ett 2-delat bett,sen ett 3- delat bett ,samma sak ingen förändring.Tänkte att hon kanske byter tänder just nu,försökt att titta i munnen,ser bra ut tycker jag.Hon luktar inte illa heller i munnen.
Hon äter bra,lämnar ingen mat.Bra hull har hon också.
Idag har jag ringt en häst veterinär för att få råd.Hon var mer inne på bett sidan.Att jag skulle kolla med hästens gamla skötare ifall hon körts med uppkäk(om det blivit nån skada då)Hon tyckte jag skulle testa med ett helt rakt bett.Eftersom hon tuggar o äter bra trodde hon ej på tandproblemet.........
Jag har även testat olika nosgrimmor,utan resultat.
Tacksam för råd,vad tror du? (imorgon ska jag testa med ett rakt bett)
(ditt råd tidigare ang.att hon var sur när jag drog sadelgjorden tidigare funkar.-tack
Om jag var du skulle jag bara göra en sak och det är att ringa en riktig hästtandläkare (kolla upp på nätet finns en del skojare). Jag personligen skulle inte kunna förlåta mig själv om jag hade ridit min häst och den har problem eller ont, jag hade velat ha det svart på vitt innan jag hade fortsatt att hitta lösningar - eftersom problemen består! För hästens käke och tänder går in betydligt längre än vad vi kan se in....
Uppkäk kan absolut skada om de har använts på fel sätt. Hästar kan också få dåliga ovanor och leka med tungan, hänga den utanför munnen eller lägga den över bettet. Dessa problem är svåra att åtgärda. Ett rakt bett kan hjälpa för på en del hästar ligger det bättre i munnen dock är ett rakt bett (samtidigt som det är snällare) även skarpare, så tänkt bara på det!
Lycka till och hoppas det har löst sig!
hej igen
tycker mycket om din blogg:))
mitt problem gäller min häst.som vi har haft nu i 3 månader.Hon är en unghäst.(f.d travare)När jag ska tränsa henne gapar hon snällt,bara att styra in bettet.Hon gapar hela tiden,ut med tungan i mungipan.....Tuggar onormalt mycket på bettet.Upplever att hon tycker det är obehagligt på nåt sätt.I början testade jag ett 2-delat bett,sen ett 3- delat bett ,samma sak ingen förändring.Tänkte att hon kanske byter tänder just nu,försökt att titta i munnen,ser bra ut tycker jag.Hon luktar inte illa heller i munnen.
Hon äter bra,lämnar ingen mat.Bra hull har hon också.
Idag har jag ringt en häst veterinär för att få råd.Hon var mer inne på bett sidan.Att jag skulle kolla med hästens gamla skötare ifall hon körts med uppkäk(om det blivit nån skada då)Hon tyckte jag skulle testa med ett helt rakt bett.Eftersom hon tuggar o äter bra trodde hon ej på tandproblemet.........
Jag har även testat olika nosgrimmor,utan resultat.
Tacksam för råd,vad tror du? (imorgon ska jag testa med ett rakt bett)
(ditt råd tidigare ang.att hon var sur när jag drog sadelgjorden tidigare funkar.-tack
Om jag var du skulle jag bara göra en sak och det är att ringa en riktig hästtandläkare (kolla upp på nätet finns en del skojare). Jag personligen skulle inte kunna förlåta mig själv om jag hade ridit min häst och den har problem eller ont, jag hade velat ha det svart på vitt innan jag hade fortsatt att hitta lösningar - eftersom problemen består! För hästens käke och tänder går in betydligt längre än vad vi kan se in....
Uppkäk kan absolut skada om de har använts på fel sätt. Hästar kan också få dåliga ovanor och leka med tungan, hänga den utanför munnen eller lägga den över bettet. Dessa problem är svåra att åtgärda. Ett rakt bett kan hjälpa för på en del hästar ligger det bättre i munnen dock är ett rakt bett (samtidigt som det är snällare) även skarpare, så tänkt bara på det!
Lycka till och hoppas det har löst sig!
söndag 15 maj 2011
Duktig!
Är jätteledsen att jag inte har orkat svara på alla läsarbrev som jag har fått! Men nu har jag tagit mig i kragen och börjat besvara dem i tur och ordning. Vissa är lite "gamla" vid det här laget och man kanske har kommit fram till en lösning men jag svarar på dem ändå :-)
Mina dagar går åt till jobba som en galning men jag stortrivs :-) så det är bara kul! Det ända som är tråkigt är att jag skulle önska att jag hade lite mer tid till mina egna pållar...
Har haft massor med träningar senaste tiden vilket också är DUNDERKUL (satan va duktiga mina elever är!) och jag skulle ALDRIG vilja vara utan det men det tar ju också tid från pållarna när man jobbar så mkt.
Har haft kurs med duktiga Hästpedagogen Ann Lindberg i lördags vilket alltid är lika roligt och lärorikt! Hade inte med mig någon egen häst men Ann såg till att jag fick jobba ändå!
Har också varit ute och hjälpt flera stycken som har haft problem med lasthästar och det är ju så lärorikt varje gång, dessutom är uppskattningen helt enorm av hästägarna då de har spenderat flera timmar tidigare och nu har hästar som går rätt på! Är så lycklig att jag får ägna mitt liv åt detta! Vad mer kan man begära?
Mina dagar går åt till jobba som en galning men jag stortrivs :-) så det är bara kul! Det ända som är tråkigt är att jag skulle önska att jag hade lite mer tid till mina egna pållar...
Har haft massor med träningar senaste tiden vilket också är DUNDERKUL (satan va duktiga mina elever är!) och jag skulle ALDRIG vilja vara utan det men det tar ju också tid från pållarna när man jobbar så mkt.
Har haft kurs med duktiga Hästpedagogen Ann Lindberg i lördags vilket alltid är lika roligt och lärorikt! Hade inte med mig någon egen häst men Ann såg till att jag fick jobba ändå!
Har också varit ute och hjälpt flera stycken som har haft problem med lasthästar och det är ju så lärorikt varje gång, dessutom är uppskattningen helt enorm av hästägarna då de har spenderat flera timmar tidigare och nu har hästar som går rätt på! Är så lycklig att jag får ägna mitt liv åt detta! Vad mer kan man begära?
lördag 30 april 2011
Mycket uppdateringar......
Det har hänt mycket sedan sist så det finns mycket att berätta. Tyvärr har min lust och ork helt försvunnit med att skriva här på bloggen försvunnit sedan Katten gick bort.
Tänker på henne varje dag då Birk´s grimma gick sönder och hennes grimma satt perfekt på honom. Det gör att varje dag man ser hans nya grimma så finns hon i ens tankar. Saknaden är enorm och jag har ärligt talat inte fattat att hon är borta fortfarande. Att Agria dessutom tjafsar med utbetalning av hennes gör inte sorgen lättare. Som en vän sa; Nu är hon borta och då ska ni ju ha ut det ni har försäkrat henne för, rätt ska vara rätt. Jo håller med men jag hade gladeligen betalat hur mycket som helst för att istället få tillbaka henne.....
Jag har fått ett nytt jobb bara 4 km hemifrån (kan det bli bättre?) och har varit där i en månad och trivs kanon! Underbara härliga arbetskollegor och roliga arbetsuppgifter där jag sitter som lite spindeln i nätet, vilket jag trivs med. Håll nu tummarna för att de trivs med mig lika mycket som jag trivs med dem så att jag får fast tjänst :-)
Eventuellt kan jag gå ner i arbetstid från juni (jobbar nu heltid) och det vore ännu mer toppen om det går att få ihop med arbetsbelastningen och min ekonomi.
Har mycket träningar, blir upp till 3-4 ggr i veckan vilket är jättekul! En del nya förfrågningar också och vill inte riktigt säga nej för om jag kan gå ner i arbetstid så både vill jag och behöver jag de timmarna. Tyvärr kan jag ju inte försörja mig heltid på hästarna, fast vet inte om jag riktigt vill det heller. När jag jobbade på ett ställe i Malmö jobbade jag heltid och hade ca 150 elever per vecka och då tappade jag lite glädjen och inspirationen. Isåfall skulle det vara att man erbjuder flera olika tjänster så att man får en variation av det man jobbar med men konkuransen är stor och det finns många duktiga där ute! Samtidigt trivs jag så dunderbra på nya jobbet så jag vill ju gärna ha kvar det också :-)
Ann Lindberg (min tränare och mentor) har haft lite clinics runt om på Österlen så då har jag varit med och hjälpt till. Det är ju så oerhört lärorikt! Så kul att träffa nya människor och hästar.
Örlingur Islandshästförening där jag sitter som ordförande har också massor med spännande aktiviteter på G, vilket betyder mycket jobb. Föreningen spenderade tre intensiva men oerhört uppskattade dagar på Flyinge Ishest. Perfekt sätt att få ihop nytta med nöje, att både stå och informera om föreningen men också se på MYCKET fina hästar och duktiga ryttare. MEN vilka orginal det finns inom hästvärlden....
Idag har vi tex varit på långritt ner till havet med föreningen, vilket var jättekul. Hästarna var helt dyngsura men väldigt pigga. Totalt var vi 12 ryttare som red gemensamt. Att dessutom bli bortskämd med alltid lika god mat och omvårdnad hos M och BM kan ju inte bli bättre!
Våra hästarna mår bra, träningen är i full gång dock har träningen inte blivit så regelbunden som jag kanske har önskat pga att jag har haft lite ont om tid. Dessutom vaknade jag upp i tisdags utan att kunna se och med en dundermigrän, ögoninflammation blev kontaterat hos läkaren på onsdagen och behandling med salva var lösningen. Svullnaden har nu helt gått ner och jag ser mycket bättre men det är ju lite typiskt eller hur!
Har också kommit till en tråkig slutsats och det är att jag måste ta tag i mina extrakilon.... Vill jag verkligen utvecklas med hästarna måste de bort även om jag faktiskt igentligen skiter i dem och trivs ganska bra med mig själv. Jag mår ju bra och alla mina värden är bra, vilket jag tycker är viktigast! Men när jag ser mig i spegeln eller på bild får jag lite av en chock - SKIT är det så jag ser ut?????? Kanske inte så bra att jag sitter och äter marängsviss medan jag skriver detta :-)
Måste bara avsluta med att berätta om C, vilken tjej!!! Hennes häst var svårlastad och hon var lite ledsen då hon senast skulle lasta sin häst hade 6-7 personer hjälpt henne, de hade hållt på i 2 timmar och piskat in hästen i transporten. Seriöst vilka hästmänniskor det finns! C ville så gärna vara med på långritten idag så jag erbjöd att åka hem till henne och så kunde jag hjälpa henne att lasta hennes häst igår. Det tog mig 25 min UTAN någon som helst våld. Vi körde över hennes häst så hon fick ha henne hos M och BM över natten och jag lastade henne 3 ggr till på kvällen och sedan fick C lasta henne 1 gång. Gick jättebra även om hennes fina underbara häst inte är helt övertygad om att hon inte ska få ett rapp i röven. Det tar ju lite tid att få bort alla dåliga bilder... Efter ritten när vi hade ätit och hästarna hade fått hämta sig fick C lasta henne själv och det tog MAX 5 minuter! Är så jäkla stolt över båda två, sjutton va duktiga de var. Ärligt talat jag blev så glad och stolt över dem båda så jag blev alldeles gråtfärdig när de lyckades..... Finner knappt ord! WOW säger jag bara!
Ja det blev ett långt och troligen lite rörigt inlägg. Förmodligen har jag glömt hälften av vad som har hänt men nu har ni iallafall fått lite uppdateringar och vet att jag lever!
Tänker på henne varje dag då Birk´s grimma gick sönder och hennes grimma satt perfekt på honom. Det gör att varje dag man ser hans nya grimma så finns hon i ens tankar. Saknaden är enorm och jag har ärligt talat inte fattat att hon är borta fortfarande. Att Agria dessutom tjafsar med utbetalning av hennes gör inte sorgen lättare. Som en vän sa; Nu är hon borta och då ska ni ju ha ut det ni har försäkrat henne för, rätt ska vara rätt. Jo håller med men jag hade gladeligen betalat hur mycket som helst för att istället få tillbaka henne.....
Jag har fått ett nytt jobb bara 4 km hemifrån (kan det bli bättre?) och har varit där i en månad och trivs kanon! Underbara härliga arbetskollegor och roliga arbetsuppgifter där jag sitter som lite spindeln i nätet, vilket jag trivs med. Håll nu tummarna för att de trivs med mig lika mycket som jag trivs med dem så att jag får fast tjänst :-)
Eventuellt kan jag gå ner i arbetstid från juni (jobbar nu heltid) och det vore ännu mer toppen om det går att få ihop med arbetsbelastningen och min ekonomi.
Har mycket träningar, blir upp till 3-4 ggr i veckan vilket är jättekul! En del nya förfrågningar också och vill inte riktigt säga nej för om jag kan gå ner i arbetstid så både vill jag och behöver jag de timmarna. Tyvärr kan jag ju inte försörja mig heltid på hästarna, fast vet inte om jag riktigt vill det heller. När jag jobbade på ett ställe i Malmö jobbade jag heltid och hade ca 150 elever per vecka och då tappade jag lite glädjen och inspirationen. Isåfall skulle det vara att man erbjuder flera olika tjänster så att man får en variation av det man jobbar med men konkuransen är stor och det finns många duktiga där ute! Samtidigt trivs jag så dunderbra på nya jobbet så jag vill ju gärna ha kvar det också :-)
Ann Lindberg (min tränare och mentor) har haft lite clinics runt om på Österlen så då har jag varit med och hjälpt till. Det är ju så oerhört lärorikt! Så kul att träffa nya människor och hästar.
Örlingur Islandshästförening där jag sitter som ordförande har också massor med spännande aktiviteter på G, vilket betyder mycket jobb. Föreningen spenderade tre intensiva men oerhört uppskattade dagar på Flyinge Ishest. Perfekt sätt att få ihop nytta med nöje, att både stå och informera om föreningen men också se på MYCKET fina hästar och duktiga ryttare. MEN vilka orginal det finns inom hästvärlden....
Idag har vi tex varit på långritt ner till havet med föreningen, vilket var jättekul. Hästarna var helt dyngsura men väldigt pigga. Totalt var vi 12 ryttare som red gemensamt. Att dessutom bli bortskämd med alltid lika god mat och omvårdnad hos M och BM kan ju inte bli bättre!
Våra hästarna mår bra, träningen är i full gång dock har träningen inte blivit så regelbunden som jag kanske har önskat pga att jag har haft lite ont om tid. Dessutom vaknade jag upp i tisdags utan att kunna se och med en dundermigrän, ögoninflammation blev kontaterat hos läkaren på onsdagen och behandling med salva var lösningen. Svullnaden har nu helt gått ner och jag ser mycket bättre men det är ju lite typiskt eller hur!
Har också kommit till en tråkig slutsats och det är att jag måste ta tag i mina extrakilon.... Vill jag verkligen utvecklas med hästarna måste de bort även om jag faktiskt igentligen skiter i dem och trivs ganska bra med mig själv. Jag mår ju bra och alla mina värden är bra, vilket jag tycker är viktigast! Men när jag ser mig i spegeln eller på bild får jag lite av en chock - SKIT är det så jag ser ut?????? Kanske inte så bra att jag sitter och äter marängsviss medan jag skriver detta :-)
Måste bara avsluta med att berätta om C, vilken tjej!!! Hennes häst var svårlastad och hon var lite ledsen då hon senast skulle lasta sin häst hade 6-7 personer hjälpt henne, de hade hållt på i 2 timmar och piskat in hästen i transporten. Seriöst vilka hästmänniskor det finns! C ville så gärna vara med på långritten idag så jag erbjöd att åka hem till henne och så kunde jag hjälpa henne att lasta hennes häst igår. Det tog mig 25 min UTAN någon som helst våld. Vi körde över hennes häst så hon fick ha henne hos M och BM över natten och jag lastade henne 3 ggr till på kvällen och sedan fick C lasta henne 1 gång. Gick jättebra även om hennes fina underbara häst inte är helt övertygad om att hon inte ska få ett rapp i röven. Det tar ju lite tid att få bort alla dåliga bilder... Efter ritten när vi hade ätit och hästarna hade fått hämta sig fick C lasta henne själv och det tog MAX 5 minuter! Är så jäkla stolt över båda två, sjutton va duktiga de var. Ärligt talat jag blev så glad och stolt över dem båda så jag blev alldeles gråtfärdig när de lyckades..... Finner knappt ord! WOW säger jag bara!
Ja det blev ett långt och troligen lite rörigt inlägg. Förmodligen har jag glömt hälften av vad som har hänt men nu har ni iallafall fått lite uppdateringar och vet att jag lever!
fredag 8 april 2011
Har du en svårriden häst?
Har du en svår riden häst? Stegrar sig, bockar av dig eller skenar när du minst anar det? Din hjälp heter Dan Wilson! Dan är "född på hästryggen", Monty Roberts ryttare i 10 år, grundare av Practical Horsemanship! Dan kommer till Sverige och tar emot hästar för träning hos Hästpedagogen Ann Lindberg i Skurup. Intresseanmälan, datum och priser inom kort på hemsidan!
tisdag 29 mars 2011
Stor saknad men vi ge er alla ett stort TACK
Känns fortfarande jättejobbigt och helt ofattbart att Katten har lämnat oss. Bara tanken på henne gör att tårarna kommer men livet går vidare och snart hoppas jag att det sorgsna kan försvinna så jag kan koncentrera mig på allt roligt vi upplevde tillsammans. På både gott och ont går ju livet vidare! Jag vill tacka alla er både vänner och bloggläsare för era stöttande och tröstande kommentarer. Ett jättetack till er! Vill också tacka för alla kommentarer jag får in regelbundet på uppdateringar från er som har skickat in Läsarbrev. Det är så kul att ni har lyckat lösa ert problem, att förändringar sker till det bättre! Ni missade väl inte att jag är med i Österlenmagasinet i torsdags, kolla in sidan 19 :-) Länken till Österlenmagasinet hittar du här http://iqpager.quid.se/iqpager.aspx?currentUserRepositiory=User947923967&language=sv&pagerid=3084# Bamsekramar till er alla!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)